Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som anvÀndes var ett enkÀtbatteri bestÄendes av Eysenck?s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivÄ av hardiness Àn breddidrottare och individuella idrottare.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga kÀllor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjÀlp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (A) vilka kÀllor anvÀnder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka kÀllor anvÀnder individuella idrottare vid lÄg self-efficacy? och (C) Vilken Àr relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes pÄ tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i Älder 18-27 Är. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största kÀllan till ökat self-efficacy. Uttryck som "trÀnat bra innan" och "bra förberedelse" anvÀnder intervjupersonerna för att beskriva denna kÀlla.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gÀller elevens lÀrande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lÀrare verksamma i Ärskurs fem, samt tvÄ elever i lÀrarnas respektive klass. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod dÄ det Àr mÀnniskors uppfattningar som vi Àr ute efter i vÄr undersökning. FrÄn resultaten i vÄr studie drar slutsatsen att lÀrare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna Àr av betydelse för elevens lÀrande. Det som lÀrarna och eleverna i undersökningen nÀmnt vara av betydelse för elevens lÀrande Àr att de under det individuella utvecklingssamtalet fÄr insikt i hur eleven förhÄller sig till de uppsatta mÄlen i styrdokumenten, samt vilka mÄl de ska strÀva mot.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

ABSTRAKT Syftet med min rapport Àr tvÄfaldigt. Det Àr för det första att utifrÄn ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror pÄ att en del elever börjar nÀrvara i skolan, nÀr de tidigare haft en hög frÄnvaro. För det andra Àr syftet att undersöka och beskriva faktorer som Àr viktiga att beakta dÄ man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag anvÀnt Àr fokusgruppsintervjuer dÀr elva elever frÄn tvÄ olika IV-program beskriver sina upplevelser frÄn grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser frÄn grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie Àr att förklara om företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgÄs utifrÄn agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. UtifrÄn de valda teorierna formas hypoteser utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens Àr en dokumentstudie som har utgÄngspunkt som tillÀmpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillÀmpat en kvantitativ ansats och hÀmtar insamlad data utifrÄn företag pÄ Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys anvÀnder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. HÀr anvÀnds Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fÄtal hypoteser uppnÄr signifikantnivÄ.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning av 37 stycken högstadielÀrare inom Linköpings kommun. Syftet med studien Àr att undersöka vilka individuella faktorer som pÄverkar lÀrarens benÀgenhet till att ta kontakt med socialtjÀnsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhÄllande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i Bourdieus teori med fokus pÄ begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjÀmförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten.