Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Det individuella bemötandet av eleverna har förÀndrats över tid frÄn ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trÀdde i kraft i januari 2006 Àr ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i nÄgra svenska grundskolor. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i vÄr studie har vi utifrÄn intervjuer tagit del av fem rektorers syn pÄ den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen dÄ de ansÄg att den bidrar till att skolan tolkar lÀroplanen pÄ ett korrekt sÀtt.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Man har genom forskning inte kunnat dra nÄgon generell slutsats angÄende orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. VÄrt syfte var att i möjligaste mÄn Äterspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrÄn familjeförhÄllanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansÄg vara orsaken till just deras insjuknande, men ocksÄ vad som var anledningen till att de slutligen bestÀmde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frÄgestÀllningar som: Hur kan familjen pÄverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansÄg de vara vÀndpunkten för sitt tillfrisknande? För att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

KranskÀrlssjukdomar Àr pÄ grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvÄrden. Klienter med kranskÀrlssjukdom erbjuds sekundÀrpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. LivsstilsförÀndring Àr en del i sekundÀrpreventionen. Syftet med föreliggande arbete Àr att beskriva mÄl för klienten och pÄverkande faktorer i dennes förÀndringsprocess. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie.

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..