Sök:

"Man ser verkligen varje barn"

Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplaner


Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det. Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått utbildning av något slag.

Författare

Ida Karlsson Annika Ekberg

Lärosäte och institution

Växjö universitet/Institutionen för pedagogik

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..