Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Bakgrund: AnstÀllda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de mÄste ta hÀnsyn till, dÀrmed krÀvs det att individen tar stÀllning till vad som Àr etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhÄllningssÀtt, vilket berör mÀnniskors moraliska attityder om vad som anses vara rÀtt och fel. MÀnniskor agerar utifrÄn olika moraliska skÀl vilka kan bero pÄ individen eller situationen. Vi vill skapa förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar en anstÀllds etiska förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar anstÀllda att domineras av ett visst etiskt förhÄllningssÀtt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som pÄverkar anstÀlldas etiska förhÄllningssÀtt. UtifrÄn dessa teorier har hypoteser hÀrletts som testats empiriskt via ett egenutformat mÀtinstrument.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

TvÄ förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen lÄg fokus pÄ hur uttrycken kring barns lÀrande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehÄllsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lÀrande. FramtrÀdande var ocksÄ att flertalet av dokumenten innehÄll diffusa, svÄrtolkade och Äterkommande formuleringar kring bÄde lÀrande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den frÀmst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste tvÄ decennierna har risken att dö i en hjÀrtinfarkt nÀra halverats, men insjuknandet i hjÀrtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjÀrtinfarkt Àr en stor omstÀllning för individen och mÄnga behöver genomföra livsstilsförÀndringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjÀrtinfarkter. Syftet med studien Àr att belysa faktorer som kan underlÀtta eller försvÄra individens livsstilsförÀndringar efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehÄllsanalys.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, anvÀnds i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lÀrandeprocess. Med hjÀlp av dels frÄgeformulÀr, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare Är frÄn tvÄ olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville ocksÄ se hur de individuella utvecklingsplanerna anvÀndes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att eleverna stÀller sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att Àven om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, sÄ tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling pÄ sÄ sÀtt att den ger dem en struktur i deras arbete..

Denna studie bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger frĂ„n tvĂ„ kommuner i Östergötlands lĂ€n. En totalundersökning har gjorts vilket innebĂ€r att samtliga pedagoger i kommunerna ingĂ„r. Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar grundskolepedagogers benĂ€genhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmĂ€lningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjĂ€nstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet dĂ€rtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i pedagogernas instĂ€llning till socialtjĂ€nsten samt benĂ€genhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjĂ€nst eller inte.

I vÄra arbeten som lÀrare inom grundsÀrskolan och gymnasiesÀrskolan stöter vi ofta pÄ debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med vÄra elever. Vi har valt att göra en jÀmförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet i upprÀttande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lÀrare kan underlÀtta sÄ att elever ska kunna förstÄ, pÄverka och kÀnna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte sÄ mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesÀrskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gÄtt en tid sedan reformen infördes sÄ kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprÀttandet kan se ut idag och dÄ Àven göra en jÀmförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesÀrskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bÀttre studieresultat.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Den hÀr studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans vÀrld. I studien kommer jag att intervjua lÀrare för att ta reda pÄ deras erfarenheter gÀllande IUP och jag vill Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas Àven att lÀrarna kan jÀmföra deras tidigare arbetssÀtt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansÄg att reflektion till det egna lÀrandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, dÀrför kommer jag Àven att granska tidigare forskning kring barns lÀrande/inlÀrning.

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvÄrden beror pÄ bristande följsamhet till befintliga sÀkerhetsrutiner samt pÄ att vÄrdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstÀnk i ögon, mun eller nÀsa samt genom stick- och skÀrskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvÄrdnadsarbetet innebÀr att han/hon ska utarbeta standarder för omvÄrdnad och en arbetsmiljö som frÀmjar sÀkerhet och vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade tvÄ huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.