Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar.

Syfte: Vi lever i en tid dÄ det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lÀrande bedöms och dokumenteras pÄ olika sÀtt. Nuförtiden har mÄnga kommuner faststÀllda riktlinjer som ÄlÀgger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter Àr en grannlaga uppgift vilken medför ocksÄ att pedagogen har en definitionsmakt i förhÄllande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien Àr att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lÀrande framtrÀder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frÄgestÀllningar Àr centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka förestÀllningar om barn, lÀrande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? PÄ vilket sÀtt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: UtifrÄn Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

KarriÀrval kan pÄverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att vÀlja karriÀrvÀg ses inte som nÄgon engÄngsföreteelse. I dagens förÀnderliga och globaliserade vÀrld aktualiseras individens val och handlingsstrategier stÀndigt. Det Àr dÀrför angelÀget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som pÄverkat dem i deras beslut om framtida karriÀrer.

UndernÀring Àr vanligt pÄ sjukhus samt vÄrd och omsorgsboenden. Ofta blir patienter undernÀrda under vÄrdtiden trots riktlinjer som ska motarbeta undernÀring. Att vara undernÀrd försvÄrar lÀkningsprocessen och bidrar till förlÀngd lidande och sjukhusvistelse. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som pÄverkar aptiten och stimulerar till ett ökat matintag hos patienter i vÄrd- och omsorgsboenden och pÄ sjukhus. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt dÀr 13 artiklar ingick.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans sÀrart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och tvÄ IUP-material samt att intervjua tvÄ förskollÀrare som arbetar aktivt med IUP. FörskollÀrarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP Àr att deras kommun har tagit det beslutet och inte nÄgon myndighet. ArbetssÀtten de anvÀnder sig av Àr portfolio och pedagogisk dokumentation dÀr IUP Àr en del. De menar att det Àr viktigt att fokusera pÄ det positiva nÀr det gÀller IUP för att undvika en bedömning.

Studien handlar om fem kvinnors vÀg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt har uppsatsen sökt pÄvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas frÀmst ur ett genus och förÀndringsperspektiv med ambition om att klarlÀgga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring sjÀlva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som ÄtergÄtt till att arbeta halvtid.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Glukosmetabolism Àr ett viktigt omrÄde inom djursjukvÄrden. För att diagnosticera olika sjukdomstillstÄnd relaterade till glukosmetabolismen kan man mÀta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar pÄverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos bÄde hundar och katter Àr stress och kolhydratinnehÄllande mÄltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration Àn vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet Àn yngre hundar. Hundens kön pÄverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.