I vÄr undersökning kommer vi att visa hur man anvÀnder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgÄ frÄn dessa frÄgestÀllningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjÀlp av IUP? Hur gÄr det till nÀr man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling pÄ deras egen nivÄ och konkretiserar de mÄl som eleverna, enligt styrdokumenten, lÀroplaner och kursplaner, ska uppnÄ. Vi jÀmför sedan resultaten av vÄra intervjuer med det som redan finns framforskat frÄn andra forskningsstudier.

Företag vill genom belöningar skapa motivation hos anstÀllda sÄ att de utför sina arbetsuppgifter bÀttre. Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ belöningssystem som inte belönar pÄ likartade sÀtt. Avsikten med detta har varit att jÀmföra dessa belöningssystem och försöka förklara vad som skiljer dem Ät nÀr det gÀller att motivera de anstÀllda. De undersökningsobjekt som valts Àr Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen, som Àr ett kollektivt vinstdelningssystem dÀr alla anstÀllda fÄr en lika stor del av vinsten, samt Telia kundtjÀnsts individuella prestationsbaserade belöningssystem. Intervjuer skedde med en person i ledningen och med en anstÀlld pÄ vardera företag.

Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar..

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att mÄluppfyllelsen i skolan skulle förbÀttras och att elevers och vÄrdnadshavares delaktighet skulle stÀrkas. I detta arbete ser jag nÀrmare pÄ vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats Àr planer frÄn Är Ätta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig Ät gÀllande vad som dokumenteras i dessa.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

Syftet med detta arbete Àr frÀmst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt pÄ vilket sÀtt och varför pedagogerna anvÀnder IUP.UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkÀtundersökning. Vi har Àven samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfÀllet.Svaren pÄ intervjuerna och enkÀtundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av tvÄ olika anledningar, dels utifrÄn eget initiativ och dels utifrÄn beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkÀterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna anvÀnder IUP som ett sÀtt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP anvÀnds Àven som ett sÀtt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar ocksÄ att förÀldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan frÀmja deras individuella inlÀrning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders Ätta intelligenser introducerades eleverna till olika inlÀrningsstilar, som de sedan Àven fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi anvÀnde oss av för att mÀta om en ökning skett gÀllande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlÀrningen dÀrmed frÀmjats, var tvÄ enkÀttillfÀllen samt sju loggbokstillfÀllen. Den första enkÀten, intervjuenkÀten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna pÄbörjats. Den andra enkÀten, utvÀrderingsenkÀten, genomfördes i slutet pÄ praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlÀrning skett.

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Syftet med denna litteraturstudie var att genom tillgĂ€nglig litteratur ta reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar födelsevikten hos smĂ„grisar samt hur födelsevikten pĂ„verkar smĂ„grisens överlevnad frĂ„n födsel till slakt. Även variationen i födelsevikt studeras i arbetet. Den primĂ€ra frĂ„gestĂ€llningen var om det Ă€r möjligt att genom avel öka födelsevikten och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt öka smĂ„grisöverlevnaden. Flera studier har visat att det finns bĂ„de genetiska och miljömĂ€ssiga faktorer som pĂ„verkar födelsevikten. De faktorer som undersökts i denna litteraturgenomgĂ„ng Ă€r genetisk bakgrund, kullstorlek och suggans kullnummer.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger pÄ strÀvansmÄl för verksamheten och i Förskolans lÀroplan, Lpfö 98, finns inga krav pÄ individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas pÄ bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och anvÀnds i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi arbetat med sÄvÀl intervjuer som enkÀter.