Av alla kvinnor som blir sjuka i cancer drabbas 29, 2 % av bröstcancer. Mortalite-ten har i Sverige emellertid sjunkit och dagens prognos har förbÀttras vilket resul-terat i en 87,8 procentlig fem-Ärs överlevnad av totala incidensen. Syftet med den-na litteraturöversikt var att ge en överblick av kvinnors upplevelser samt copingst-rategier vid bröstcancer. Vald litteratur har inhÀmtats frÄn PubMed och CINHAL och hÀrstammar frÄn sex olika lÀnder. Litteraturöversiktens resultat grundar sig pÄ sex huvudteman och fem subteman samt tre framtrÀdande copingstrategier.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dvs. det Àr intervjuer av lÀrare som resultatet grundar sig pÄ. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lÀrande.

Revisorer upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Med hjÀlp av revision kan information som redovisningsskyldiga lÀmnar ut erhÄlla en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade nÀrmare bestÀmt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt för att genomföra denna kvalitetssÀkring kan variera och har debatterats. Ett inslag Àr att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher pÄ grund av att dom torde ha upptÀckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Ansvar för det egna pensionssparande. Trots att denna förÀndring trÀtt i kraft för ett antal Är sedan verkar intresset för denna frÄga svagt bland gemene man.Uppsatsens syfte var att undersöka kvinnors och mÀns attityder till det individuella pensionssparandet. Vilka Àr de sociala faktorerna som pÄverkar attityder till pensionssparande och vilka faktorer pÄverkar den enskildes individuella pensionsval. Mot bakgrund av detta genomfördes en attityd studie pÄ uppdrag av Folksam. För att ta reda pÄ vilka attityder som finns bland pensionssparare.

Begreppet work ?life balance syftar till det arbete kring sponsring av förmÄner och arbetssituationen som hjÀlper den anstÀllde att balansera sitt arbetsliv och sitt privatliv. DÄ uppfattningen om vad som skapar balans Àr subjektiv, torde det frÄn företagets sida vara viktigt att veta vad medarbetarna upplever, stödjer och hindrar upplevelsen av balans. Dessutom torde en klar bild över vad som stödjer och vad som hindrar, sÀkerstÀlla en maximal avkastning av de satsningar som företaget ger personalen. UtifrÄn detta utformades studiens syfte, vilket var att öka förstÄelsen för vilka faktorer individer anser stödjer och hindrar upplevelsen av balans.

Det finns bristfÀllig kunskap gÀllande individens egen process gÀllande tillfrisknande frÄn ett opiatmissbruk. I dagens samhÀlle Àr det förvÀntat att mÀta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmÀnskliga mötena. LARO Àr en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte Àr att nÄ en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnÄ och bibehÄlla drogfrihet frÄn opiatmissbruk.

Sammanfattning Syfte: Diabetes Àr en vÀxande folksjukdom och Är 2000 rapporterade VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hÀlsa. För att fÄ en förklaring till om valen Àr olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hÀlsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrÄn Michael Grossmans teori om efterfrÄga pÄ hÀlsa och effekten av individens egna hÀlsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer anvÀnds Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framstÀllning av försÀkringsteorin.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Företag kan anvÀnda sig av balanserade styrkort för att fÄ ner organisationens övergripande mÄl i mindre delar. En fördel med det Àr att de anstÀllda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet bestÄr av flera styrtal som mÀter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, Àven kallat SIT AB, anvÀnder sig av balanserade styrkort och har Àven ett antal styrtal pÄ individnivÄ pÄ avdelningen MIP. I dagslÀget Àr inte de styrtalen tillförlitliga och dÀrför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbÀttras.Syftet med studien Àr att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna pÄ SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anstÀllda pÄ en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fÄtt skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det Àr de kÀllorna som har utgjort grunden för vÄrt examensarbete.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.