Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet ? En kvalitativ studie om svenska ungdomars avstÄndstagande frÄn kriminellt beteendeDenna uppsats baseras pÄ fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien Àr att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien anvÀnder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlÀrningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgÄngspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och vÀrderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som gÄr i konventionell riktning eller i avvikande riktning.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrÄn följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillÀmpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sÄdant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmÄga att samverka. Det har jag gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan FMT-metoden anvÀndas för att pÄverka förmÄgan att samverka? Undersökningen bygger pÄ fallbeskrivningar av tvÄ individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgÄr dÀrtill frÄn dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan frÀmjas hos individer med svÄr utvecklingsstörning.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslÀrare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krÀvs för att en individ skall Àndra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska pÄbörjas.FrÄgestÀllning: Hur triggas vi till nytÀnkande?UtgÄngspunkt: Studien har sin utgÄngspunkt i ett abduktivt förhÄllningssÀtt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat pÄ hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhÄllningssÀtt till frÄgestÀllningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger pÄ halvriktade interjuver och öppet riktade frÄgeformulÀr.Slutsats: Studiens slutsats Àr att begreppet triggers gÄr att tillÀmpa pÄ Àmnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlÀtta sin egen idéutvecklingsprocess..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Detta arbete Àr en studie av hur motivation pÄverkar individens inlÀrning. LÀr vi oss bÀttre om vi Àr motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nÄ lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta Àr nÄgra av de frÄgor som jag stÀllt mig inför min undersökning om motivationens pÄverkan pÄ inlÀrningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestÀmda frÄgor. I denna undersökning har jag utgÄtt frÄn de faktorer som pÄverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, sjÀlvförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgÄngspunkt har jag stÀllt frÄgor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lÀr sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vÄr inlÀrning.

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

Hur blir en individ bra pĂ„ golf? Det Ă€r en frĂ„ga mĂ„nga vill kunna ha ett svar pĂ„, men idagslĂ€get finns inga entydiga svar. Det övergripande syfte med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de trĂ€ningar som genomförs inom svensk landslagsverksamhet kĂ€nnetecknas av Deliberate Practice teorin. Studien har gjort en kvalitativ intervjustudie pĂ„ trĂ€nare knutna till Swedish golfteam. Öppna frĂ„gor om trĂ€narnas syn pĂ„ hur en individ utvecklar expertis, samt hur trĂ€narna utför sina trĂ€ningar har anvĂ€nts.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer dÄ smÀrtor och plÄgor frÄn den egna kroppen framtrÀder. VÄrdlidande innebÀr dÄ en individ lider pÄ grund av vÄrd eller brist pÄ vÄrd. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ artikelsökning.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rÀtt att vÀlja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som Àr mest lÀmplig för dessa individer. De Àr en sÄrbar individgrupp som behöver uppmÀrksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsÄg att undersöka vilken boendeform som var mest lÀmplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte frÄn gruppboende till enskilt boende,  utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods anvÀndes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte anvÀndes för kvalitativ datainsamling.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.