Interaktiv mikro-TV (i”TV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhÄlla. I den hÀr uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bÀra runt pÄ en nÀstan komplett sÀndningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstÄr genom möjligheten att koppla samman flera anvÀndares sÀndningar, dÀr de deltagande personerna kan pÄverka det som sÀnds. Det erbjuds ocksÄ interaktivitet för tittarna som kan vÀlja vilken sÀndning de vill följa.Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur anvÀndandet skulle se ut och för att tÀnka sig in i situationer dÀr en individ skulle ha en vilja och ett behov av att anvÀnda en sÄdan teknologi. Med hjÀlp av de hÀr scenarierna har jag tagit fram förslag till olika grÀnssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer dÄ smÀrtor och plÄgor frÄn den egna kroppen framtrÀder. VÄrdlidande innebÀr dÄ en individ lider pÄ grund av vÄrd eller brist pÄ vÄrd. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vÄrdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvÄrden. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ artikelsökning.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med lÄngvarig smÀrta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar anvÀndes för att fÄnga deltagarnas inifrÄnperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med lÄngvarig smÀrta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvÄrdnadsmodell anvÀndes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, hÀndelser och upplevelser, förvÀntningar och förpliktelser, omgivningen samt vÀrderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna ivÀrlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer pÄverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvÄrd, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvÄrd och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan pÄ livskvalitén.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka inre faktorer som pÄverkar och söka presentera en teoretisk modell av förÀndring av jaget. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr ?Vilka faktorer pÄverkar en individs förmÄga att förÀndra sig sjÀlv med hÀnsyn till utveckling och personlighet? ? och ?Hur gÄr en individ tillvÀga för att, pÄ egen hand, förÀndra jaget??. Att utvecklas innebÀr att klara av nya situationer, Àven om det inte Àr sjÀlvklart vilka situationer individen stÀlls inför. Utveckling sker genom aktivitet, en individ gör nÄgot och genom att se resultatet av handlingen skaffar sig han eller hon nya kunskaper som individen sedan kan anvÀnda i nya situationer.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet dÀr individen ses som kunskapsbÀrare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara pÄ denna kunskap och sÄledes stÀlls kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lÀrande. Studien utgÄr dÀrför frÄn ett socialt perspektiv pÄ lÀrande.Med hjÀlp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhÀmtades empirin.

Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

OhÀlsan i arbetslivet Àr fortsatt hög och mÄnga arbetslivsforskare pÄvisar i detta avseende att individens möjlighet att pÄverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hÀlsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i mÄnga verksamheter tillhandahÄlls dÀrför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I mÄnga organisationer, dÀr kraven pÄ varje enskild individ Àr desamma och dÀr de tillhandahÄlls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme Àr det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohÀlsa, medan andra kÀnner stor arbetstillfredsstÀllelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och sÄledes Àven för hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmÄga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahÄlls, vilket tycks frÀmja hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien exemplifierar Àven hur en individ som Àr mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmÄga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istÀllet upplever olust och viss psykisk stress.

En av de mest anammade metoderna för radikal organisationsförÀndring det senaste decenniet Àr Business Process Reengineering (BPR). BPR har fÄtt kritik för att den inte tar tillrÀcklig hÀnsyn till de mÀnskliga aspekterna som finns vid en organisationsförÀndring. Dessa mÀnskliga aspekter Àr t.ex. Äsikter, tankar och kÀnslor som en individ har. De mÀnskliga aspekterna finns sÄledes hos varje enskild individ inom organisationen och det Àr dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till dessa aspekter för att ex.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.