Tidigare forskning pekar pÄ att psykologiska faktorer pÄverkar hur individen rekryteras till en sekt. FörförstÄelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frÄgestÀllningen gÀllde vilka behov som föreligger hos en individ som lÀmnar en destruktiv sekt sett utifrÄn professionella hjÀlpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, prÀster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lÀmnar den. Resultatet visade ocksÄ att det föreligger ett hjÀlpbehov hos individer som lÀmnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) nÄgon som lyssnar..

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation pÄ en bredare basis Àn endast yrkeskompetens blir allt vanligare. SÄdan rekrytering har fokus pÄ överensstÀmmande vÀrderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. ByrÄkrati, i sin tur, Àr den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden pÄ expertis, kunskap och professionen. Om trenden gÄr mot att rekrytera med fokus pÄ organisationen, dess kultur och att mÀnniskor ska passa in i den, vad kan det innebÀra? PÄ vilket sÀtt pÄverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus pÄ matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att utforska och undersöka hurvida man kan koppla eller associera kÀnslor till ett tredimensionellt objekt genom att manipulera dess fÀrg och mönster. De processer som anvÀndes vid val av fÀrger och mönster Àr baserade pÄ forskning kring fÀrgteori och fÀrglÀra. Mönstren var Àven baserade pÄ semiotik, produktutveckling och ?emotional design?.Undersökningen genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju dÀr 17 informanter medverkade. Resultatet pÄvisar att fÀrg och mönster uppfattas pÄ olika sÀtt frÄn individ till individ men att majoriteten av objekten fick kÀnslor associerade till sig.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÀthat kommer till uttryck pÄ tvÄ olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur nÀthat kommer till uttryck beroende pÄ om hatet riktas direkt till en individ pÄ bloggar, respektive indirekt till en individ pÄ ett diskussionsforum. DÀrefter undersöks pÄ vilket sÀtt nÀthatets uttryck skiljer sig Ät, beroende pÄ om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte anvÀnds en kvalitativ textanalys dÀr kommentarer pÄ utvalda blogginlÀgg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrÄdar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) anvÀnds som teoretiska utgÄngspunkter vid analysen av materialet.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Studien Àmnade undersöka vilka faktorer som till störst del pÄverkade tjÀnstemÀns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvÀrvas om vilket omrÄde av individ, chef eller organisation som har störst inverkan pÄ arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkÀt. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, dÀrefter organisationsfaktorer och minst inverkan pÄ arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som pÄverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrÄn frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjÀnsten iBiskopsgÄrden, Göteborg.Syftet har varit att ta reda pÄ hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjÀlp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjÀlp av observationer under tvÄ frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjÀlp av följande frÄgestÀllningar;? Vad Àr syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad fÄr man ut av att delta pÄ frukostmötena?? Vilka förvÀntningar och kÀnslor Àr förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt material dÀr vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under tvÄ frukostmöten.Det vi funnit Àr att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svÄra begrepp och svÄra saker att arbeta med. Trots detta Àr det nÄgot som upplevs som positivt av sÄvÀl brukare som socialsekreterare.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer nÄgon gÄng i livet. Cancer Àr en livsförÀndrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.

Att genomgÄ en operation innebÀr en stor fysisk och psykisk pÄfrestning för patienten. Att genomgÄ en operation och den efterföljande vistelsen pÄ vÄrdavdelningen innebÀr att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvÄra individens förmÄga att uppleva hÀlsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som pÄverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebÀr en direkt förÀndring i patientens livsvÀrld. Husserls livsvÀrldsteori innebÀr att en individs livsvÀrld Àr individuell och att den konstant pÄverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen pÄ en vÄrdavdelning. Metoden som anvÀnts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen pÄ vÄrdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen pÄ vÄrdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer pÄ vÄrdavdelningen.