I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Biblioteken som plats för teknik Àr nÄgot som diskuteras och förÀndras. Den teknik som hÀr undersöks Àr surfplattor ochde bibliotek som undersökts nÀrmre Àr biblioteket Miini (mÄlgrupp 0-5 Är) och biblioteket Dynamo (mÄlgrupp 15-25 Är)i Göteborg. FrÄgestÀllningen lyder: Hur pÄverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgÀngliggörande av teknik pÄ bibliotek? Hur gÄr surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvÀndigtvis pÄverkar bibliotekens tillgÀngliggörande avteknik. DÀremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gÀller syftet med surfplattan ochvad den ska anvÀndas till.

Studiens syfte Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogers förhÄllningssÀtt till barn och deras samspel med surfplatta, pÄverkar barns lÀrande och utveckling i verksamheten. Studien baseras pÄ en kvalitativ ansats, dÀr observationer av pedagoger, barn och surfplatta samt intervjuer av tre verksamma pedagoger i en förskola, ligger till grund för undersökningen. Observationerna besvarar vilka förhÄllningssÀtt som framtrÀder nÀr pedagoger samspelar med barn och surfplatta. Intervjuerna besvarar vilka möjligheter till samspel och lÀrande som skapas utifrÄn pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet i studien visar att surfplattan blir vid vissa tillfÀllen ett tidsfördriv medan i andra situationer ett mycket gott dokumentation- och reflektionsverktyg, dÀr faktorer pÄ individ- och gruppnivÄ pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt mot surfplattan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder sig av surfplattor och lÀrapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare i södra Sverige. TvÄ filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har Àven undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans lÀroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgÄngspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lÀrarna med hjÀlp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas fÄ med de fem bitar ur lÀroplanen som vi tolkar att förskolans lÀroplan bygger pÄ; vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollÀrarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tÀnka utanför ramarna i sitt anvÀndande av Puppet Pals har hittat ett mycket anvÀndbart och uppskattat pedagogiskt redskap för sÄvÀl vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation..

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka elevers medieupplevelse av medierna lÀs- och surfplatta samt tryckt bok, dÄ lÀsupplevelsen kan pÄverkas av medieupplevelsen. FrÄgestÀllningarna Àr av didaktiskt karaktÀr och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer.I bakgrunden ligger fokus pÄ lÀsning, sprÄkande och medium. UtgÄngspunkten Àr ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, dÀr ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras.Undersökningen bygger pÄ enkÀter och intervjuer och rör sÄledes tre undersökningsgrupper frÄn tvÄ olika skolor. Eleverna som ingÄr i dessa grupper gÄr pÄ högstadiet eftersom lÀsstatistik indikerar att det Àr i högstadieÄldern lÀsningen börjar gÄ nedÄt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frÄgestÀllningarna pÄ medieupplevelse och lÀsupplevelse kopplat till frÀmst skola och undervisning.Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

 Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och analysera hur företag implementerar CRM i avsikt att identifiera de bakomliggande faktorerna till att företag misslyckas med en CRM implementering.Teorier: CRM som process, Implementeringsstrategier, ImplementeringsmodellMetod: Kvalitativ studie som bestÄr av fyra semi-strukturerade intervjuer med olika företag.Empiri: BestÄr av fyra intervjuer med CRM-ansvariga frÄn respektive företagSlutsats: Om företaget förstÄr och tar hÀnsyn till alla faser i CRM implementering, och generellt anser att alla faser Àr lika viktiga dÄ alla delar gÄr ihop, leder detta till en lyckad CRM implementering. De bakomliggande faktorerna till ett misslyckat CRM-implementering Àr i stort sett att företagen anser att en fas Àr viktigare Àn en annan fas, vilket leder till att företaget ned prioriterar andra faser som Àr vÀsentliga vid en implementering av CRM. .

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.