Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hÀlsobokslut..

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

VÄrt sÀtt att ta till oss nyheter förÀndras allt mer under digital medias framfart. Informationsflödet Àr idag snabbare Àn nÄgonsin tidigare och anvÀndandet avelektroniska verktyg som surfplattor blir allt vanligare. Svenska producenter av tidningspapper upplever idag en nedgÄng i efterfrÄgan pÄ deras produkt och befinner sig i ett viktigt skede dÀr man mÄste ta hÀnsyn till ersÀttningsprodukter. Tidningspappersindustrins betydelse för det svenska samhÀllet har varit och Àr idag av stor betydelse. Dess framtid kommer direkt att pÄverka Sverige pÄ mÄnga sÀtt.

De senaste Ären har marknaden för surfplattor vÀxt massivt samtidigt som Smart-TV?s har kommit fram som en ny produktkategori. Detta arbete Àr en undersökningen i hur surfplattor tillsammans med Smart-TV kan anvÀndas för att skapa en bÀttre upplevelse för anvÀndaren. För detta utvecklades en applikation pÄ en LG Smart TV som sammankopplades med en surfplatta för att visa information om ett pokerspel. Sedan utfördes en undersökning med intervjuer dÀr hybridapplikationen jÀmfördes gentemot att bara spela pÄ surfplattan.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Uppsatsen Àmnar studera personalrelaterade problem vid en CRM-implementering. Huvudsyftet kan delas upp i fyra delsyften som behandlar vilka implementerings-problemen Àr, nÀr de uppstÄr, hur de undviks och hur de bearbetas..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Trots att en misslyckad implementering av ett affÀrssystem kan fÄ allvarliga konsekvenser för verksamheten sÄvÀl ekonomiskt som organisatoriskt, har affÀrssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten vÀljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har dÀrför fokuserat pÄ att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem. Men trots denna kÀnnedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade dÀrför till att bidra med kunskap gÀllande vad som Àr kritiskt vid implementering av affÀrssystem. För att uppnÄ studiens syfte krÀvdes kunskap dels om vilka faktorer som Àr kritiska vid implementering av affÀrssystem, men Àven vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ gÀllande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi dÀr insamling av empiri genomfördes med hjÀlp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lÄng erfarenhet gÀllande implementering av affÀrssystem.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).