Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse om vad BIM Àr och undersöka vad BIM för med sig i projekteringen. Det som kommer behandlas Àr BIM-samordnarens uppgifter, de olika negativa aspekter som pÄtrÀffats vid anvÀndandet av BIM samt en presentation av olika program sÄ kallade verktyg som anvÀnds vid BIM-projektering. .

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Detta examensarbete behandlar affÀrssystem (Àven kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebÀr ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affÀrssystem i en organisation Àr en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det Àr dÀrför bra om tidigare erfarenheter frÄn liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhÄlla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie dÀr jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affÀrssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande omrÄden; planering, utbildning och resurser. Dessa omrÄden Àr alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affÀrssystem för att implementeringen skall nÄ ett, för företaget, lyckat resultat..

Inom hÀlso- och sjukvÄrd pÄgÄr ett stÀndigt förÀndringsarbete, bÄde vad det gÀller metoder och arbetssÀtt. DÄ bÄda författarna har mÄnga Ärs erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar pÄ vÄra respektive arbetsplatser. UtifrÄn personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Detta gjorde att tankarna vÀcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förÀndringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssÀtt.

Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering pÄ företag. För att kunna nÄ de fördelar som systemet erbjuder Àr det viktigt att implementeringen sker med framgÄng. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgÄng. Vid en litteraturgenomgÄng identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom tvÄ fallstudier pÄ det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

AbstractThe purpose of this study is to examine how children interact with each other and what social positions they assume when using the learning pad. The social positions reffered to is the Owner, the Participant and the Spectator, defined by Ljung DjÀrf (2004). According to Ljung DjÀrf (2004), the Owner is defined as the one in control of the mouse and keyboard. The Owner is expected to be in charge of what is happening on the screen. The Participant is typically found on a chair near the computer.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.