Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

I dagens samhÀlle mÄste företag ta hÀnsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera pÄ framtiden. För att dessa företag skall uppnÄ detta krÀvs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt anvÀndas som ett ledningsinstrument och administrativt hjÀlpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering Àr ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Denna studie avser förklara varför inga politiska ÄtgÀrder vidtas för att minskaköttkonsumtionen nÀr det finns tydliga belÀgg för dess bidragande effekter pÄklimatuppvÀrmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt pÄ kött fÄr dÄligt gehör. Genom att jÀmföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen ÄskÄdliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som kan benÀmnas institutionalrational choice. Enligt detta Àr individen en allmÀnt rationell aktör som gör stÀllningstagandeni osÀkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ÀrtillgÀnglig för alla och nÀrmast omöjlig att kontrollera.

Bakgrund För att undvika framtida naturkatastrofer mÄste individer sÄvÀlsom företag ta ansvar för sin miljöpÄverkan. I strÀvan att göramiljöarbete till en integrerad del i företags verksamhet Àr detviktigt att motivera de anstÀllda att engagera sig i miljöarbetet.Genom att ta hjÀlp av olika styrmedel kan företag uppnÄ detta.Syfte Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för hur företag medett lÄngtgÄende miljöarbete anvÀnder sig av hÄrda och mjukastyrmedel för att motivera sina medarbetare att engagera sig iföretagens miljöarbete.Metod För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts.De tvÄ fallföretagen ICA och Danone valdes bland annat medhÀnsyn till deras olika arbetssÀtt för att motivera de anstÀllda attengagera sig i företagets miljöarbete samt för att de bÄda ansÄgs haett lÄngtgÄende miljöarbete. BÄde primÀr- och sekundÀrdata haranvÀnts. PrimÀrdata införskaffades genom totalt fem intervjuer pÄde bÄda fallföretagen samt genom ett föredrag frÄn enhÄllbarhetskonferens dÀr Danone medverkade.Slutsats I strÀvan att motivera anstÀllda till miljöengagemang kan företaganvÀnda sig av hÄrda och mjuka styrmedel. ICA anvÀnde endastmjuka, vilket kan tolkas som att de har ett lÀgre intresse förmiljöfrÄgor i jÀmförelse med Danone.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att studera och kartlÀgga i vilken utstrÀckning anvÀndandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrÄnvaron, skiljer sig mellan stora och smÄ företag.Metod: Vi har i denna studie tillÀmpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfrÄga och syfte. Detta sker med hjÀlp av en explorativ studie, baserad pÄ 60 slumpmÀssigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrÄn befintliga teorier skapat hypoteser som testats pÄ verkligheten och vi följer dÀrför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanstÀllts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrÄn vÄr studie konstatera att anvÀndandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och smÄ företag i tre av fyra avseenden, nÀmligen anvÀndandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och anvÀndandet av förebyggande ÄtgÀrder. Detta trots att sjukfrÄnvaron inte skiljer sig Ät mellan stora och smÄ företag..

I uppsatsen undersöks hur individers löner pÄverkas av förÀldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation pÄ tvÀrsnittsdata för 2003 samt paneldata för Ären 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och mÀn vidförÀldraledighet. Resultatet visar pÄ en lÀgre löneeffekt Àn tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mÀns löner pÄverkas mer Àn kvinnors. Studien tyder pÄ att dagensflexibla förÀldraförsÀkring bidrar till att befÀsta kvinnor och mÀns olika agerande ochbemötande pÄ arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens förÀldraförsÀkringssystem sessom ett dÄligt fungerande styrmedel för en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad..

Avsikten med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilken information som anvĂ€nds i ett företag. FrĂ„gan Ă€r om hur den informationen fungerar som hjĂ€lpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna pĂ„ Nordeas lokala kontorsblock SĂ€ffle-ÅmĂ„l intervjuades. FrĂ„gorna rörde deras tankar och Ă„sikter angĂ„ende informationen, som anvĂ€nds i det aktuella företaget.Nordeas verksamhet Ă€r baserad pĂ„ mycket siffror. DĂ€rför Ă€r det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna.

För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förstÄelse för hur en kommun anvÀnder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen anvÀnder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie pÄ Bodens kommun. Vi gjorde tvÄ stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnÀmnden. Vi fann att den upprÀttade budgeten i kommunen stÀmmer överens med den litteratur vi lÀst om hur budgeten ska upprÀttas. Dock sÄg vi att budgeten inte anvÀnds som ett styrmedel pÄ det sÀtt som litteraturen beskriver.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.