Köttkonsumtionen och den politiska viljan. Kollektivt handlande och det uteblivna politiska gensvaret för en minskad köttkonsumtion
KöttkonsumtionKlimatuppvärmningStyrmedelKöttskattInstitutional rational choiceElinor OstromSverigeCollective actionBilism
Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera. När individen äter kött eller kör bil ärdet exempel på egennyttiga beteenden som i slutändan försämrar klimatresursen för samtligabrukare. Detta beskrivs som ett kollektivt handlande-problem.Min analys och påföljande slutsatser konstaterar att motiven för att från politiskt håll förändraköttkonsumtionen hämmas av faktorer som i stor utsträckning ryms inom ramen för kollektivthandlande-logiken. Köttsektorn utgör en viktig ekonomisk och socioekonomisk faktor vilketgör köttskatt till ett begränsande styrmedel som är svårt för politiker att vinna röster på. Attdenna typ av styrmedel ändå tillämpats inom bilsektorn beror på att statliga åtgärder ochbilism är mer sammankopplade historiskt sett samt att bilen under en längre tid och i störreutsträckning har förståtts som en klimatförorenare. Styrmedel som gynnar biodrivmedelrymmer även nationella fördelar som köttskatten saknar.