Storbritannien och Sverige - två klimatpolitiska föregångsländer
En komparativ studie om klimatmålen 2020 och 2050
För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras klimatpolitiska likheter.Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.