Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.

Syftet Àr att redogöra, vÀsentligen utifrÄn revisorns synvinkel, för ett antal tÀnkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att anvÀnda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhÀmtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i Àmnet. Det framkom i undersökningen att revisorns nÀrvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.