I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur stor andel av de smÄ och medelstora aktiebolagen som kommer att vÀlja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trÀtt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVÄr undersökning tyder pÄ de flesta företag Àven i fortsÀttningen kommer att vÀlja att genomföra revision i sina företag Àven efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna mÄste anpassa sina tjÀnster mer efter företagens önskemÄl eftersom de kommer att konkurrera pÄ en helt ny marknad..

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.