De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

SammanfattningDenna rapport šar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi bšorjar med att introducerade nšodvšandiga algebraiska koncepten som behšovs. Dšarefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundlšaggande egenskaperna fšor dessa. Vi fortsšatter med attdefiniera och undersšoka kollineationer, fšor att sedan konstruera projektiva plan šoverkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.

Genom enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och andra Äret pÄ gymnasiet, pÄ naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförstÄelse om energi, 2. vilka vardagsförestÀllningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever vÀljer att anvÀnda vid beskrivning av energi, samt 4. hur vÀl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever frÄn förskoleklass samt Är 1 om hur de resonerar kring nÄgra vetenskapliga fenomen, med fokus pÄ vatten. Resultaten visar att eleverna gÀrna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns ocksÄ en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen Àr Àven stor vad gÀller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta omrÄde Àr nÀra verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli anvÀndbara för pedagoger för att bÀttre kunna genomföra undervisningen pÄ elevernas nivÄ..

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Syftet med arbetet Àr att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjÀlpa elever i Ärskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergÄngarna dÀr emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten frÄn förförstÄelse- respektive efterenkÀt har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har ocksÄ gjort en kvalitativ studie dÀr vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförstÄelseenkÀt, efterenkÀt och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger Àr för att skapa diskussioner under laborationerna.

Syftet med denna studie var att se nĂ€rmare pĂ„ gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever pĂ„ det naturvetenskapliga programmet pĂ„ en mindre ort i Sverige. Resultatet visade pĂ„ att alla dessa elever ville lĂ€sa vidare efter gymnasiet, men enbart tvĂ„ kunde tĂ€nka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestĂ€mt sig för nĂ„gon annan utbildning eller blivit avskrĂ€ckta frĂ„n att lĂ€sa kemi pĂ„ grund av sĂ€ttet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja lĂ€sa vidare inom kemiomrĂ„det kĂ€nde, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillrĂ€cklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga omrĂ„dena..