Studiens syfte Àr att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn pÄ naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ Àr: Hur ser skolcheferna och pedagogerna pÄ naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? PÄ vilket sÀtt Àr skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strÀvansmÄlen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger fördelade pÄ fyra förskolor uppdelat i tvÄ kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.

MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Syftet med detta examensarbete har varit att framstÀlla ett material bestÄende av handledningar för att arbeta med de naturvetenskapliga Àmnena kemi och fysik i förskolan. Denna handledning har skapats gemensamt med min studiekamrat och har utgÄngspunkt i de 7 sinnena. Handledningen, som vi valt att kalla UpptÀck kemi och fysik genom de 7 sinnena ? en handledning för förskolan, bestÄr av enkla övningar och experiment och Àr tÀnkt att fungera som ett komplement till det naturvetenskapliga arbetet i förskolan. Materialet har delats ut till tvÄ förskolor dÀr pedagogerna fÄtt studera handledningen för att sedan genom intervjuer besvara frÄgor kring dess anvÀndningsomrÄde.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillrĂ€ckliga kunskaper inom omrĂ„det. Forskning pekar pĂ„ att det finns vissa brister i pedagogernas Ă€mneskunskap kring naturvetenskap. För att fĂ„ en sĂ„ stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag anvĂ€nt mig av en enkĂ€tundersökning. Åtta slumpmĂ€ssigt utvalda förskolor ingĂ„r i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga Ă€mnet och endast ett fĂ„tal tycker de har tillrĂ€cklig kunskap.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

SamhÀllets behov av naturvetenskapliga problemlösningar nÀr de rör kemin ökar mer och mer, men ungdomars kunskaper och intresse för kemi har minskat det sista decenniet. Den kemididaktiska forskningen pekar ofta pÄ brister och Àven om lÀrarens praktik har en avgörande betydelse för elevernas lÀrande Àr det vÀldigt lite av lÀrarens praktiska undervisnings metoder som kommer till tals. Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och lyfta fram det positiva i det praktiska arbetssÀttet som nÄgra yrkesverksamma lÀrare anvÀnder sig av för att uppfylla nÄgot eller delar av kursmÄlen i kemi för Ärskurs 5. Resultatet kan förhoppningsvis anvÀndas för att fÄ fler lÀrare att vÄga undervisa i kemi i grundskolans tidigare Är. Studien genomfördes genom djupintervjuer.Genom att vÀlja en flexibel undervisning dÀr elevernas intresse och förmÄga var i fokus kunde lÀrarna genomföra en undervisning som bidrog till att delar av de beskrivna mÄlen skulle kunna uppfyllas.

Syftet med studien grundar sig pÄ mÄlet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i LÀroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lÀrande i stort och deras utveckling av förstÄelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur lÀroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar pÄ hur förskollÀrare uppfattar och definierar uppdraget och mÄlet samt hur de utformar verksamheten för att realisera lÀroplanens intentioner. Studien tyder pÄ att uppdraget och mÄlet Àr förhÄllandevis svÄrt att definiera och att det frÀmst Àr delarna att vÀrna om naturen och vÀxter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förstÄelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av mÄlet och uppdraget prioriteras bort pÄ grund av bland annat bristande resurser och att lÀrarna upplever uppdraget och mÄlet som svÄrtolkat..

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

Sammanfattning:Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga omrÄdet med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestÄtt av handledningar till olika experiment och lÄdor med tillhörande hjÀlpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga omrÄdet och ska kunna bidra till att förskolans strÀvansmÄl inom naturvetenskap uppnÄs. För att kunna utforma materialet studerades LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger pÄ sju avdelningar och efter varje tillfÀlle fick de svara pÄ en enkÀt om hur de upplevde att arbeta med materialet.

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ att försöka förstÄ hur samhÀllsplanering Àr tÀnkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten Àr att olika aktörer verksamma inom samhÀllsplanering skall fÄ en djupare förstÄelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar sÀrskilt pÄ begreppen system och systemperspektiv.Examensarbetes syfte Àr att undersöka förutsÀttningarna för att anvÀnda ett bredare system-perspektiv inom samhÀllsplanering. Konkret innebÀr ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system bestÄr av och att förstÄ hur systemet fungerar. En sÄdan förstÄelse skulle ge bÀttre förutsÀttningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstÄ orsaken till varför saker blir som de blir.Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstÄ systemet samhÀllsplanering.