Den naturvetenskapliga begreppstolkningens kontextberoende
Inför detta arbete sattes ett primärt och ett eventuellt sekundärt mål upp. Det primära var att genom undersöka hur ungdomar på gymnasiet väljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i ämneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundära målet var att utifall ett sådant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring några valda fenomen som är samt inte är kontextberoende. Vidare förs även en diskussion om hur de olika ämneskontextema korrelerar med hur eleverna väljer att reflektera kring fenomenen.För att nå syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion. De två testgrupperna utgjordes av två parallellklasser på NV-programmet i årskurs 3. Begreppen de skulle beskriva var i ordningen atomen, energi och laddning.Det fanns tydliga skillnader i hur eleverna i de två klasserna valde att beskriva dessa begrepp, speciellt vad gällde energi. En del av dessa skillnader korrelerar med de räkneuppgifter som finns i deras respektive fysik och kemiböcker. Exempelvis så diskuterar eleverna i fysikgruppen runt rörelse och lägesenergi samtidigt som eleverna i kemigruppen diskuterar värme. Uppgifterna, då det handlar om energi, i fysikböckema handlar i regel om att sätta upp någon jämvikt mellan rörelse och lägesenergi medan räkneuppgifterna i kemiböckema handlar om tillförd eller avgiven värme vid reaktioner.