Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Det finns mÄnga undersökningar som beskriver hur lÀrare och undervisningen pÄverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). DÀremot finns det inte lika mÄnga undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning pÄverkas av NTA. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att genom en kvantitativ enkÀtundersökning, fÄ en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjÀlp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsÀttningar för eleverna i Ärskurs 7. Fokus ligger pÄ att jÀmföra elevers förutsÀttningar inom begreppsuppfattning, instÀllning och sjÀlvskattning av betyg i jÀmförelse med hur mycket de anvÀnt sig av arbetssÀttet NTA.Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjÀlp av NTA, men den gör det inte inom alla omrÄden. Biologin Àr det omrÄde dÀr de som inte arbetat med NTA lyckas bÀttre.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

Stress bland ungdomar Àr nÄgot som gÄr allt lÀngre ner i Äldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och mÄnga ungdomar Àr rÀdda att inte rÀcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien Àr att undersöka vad som stressar ungdomar pÄ det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhÄllande till stressen. Studien bygger pÄ ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, dÀribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist anstrÀngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever pÄ det naturvetenskapliga programmet i LuleÄ.

Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ÀmnesomrÄdena i skolsammanhang. Syftet Àr att undersöka vad flickor tÀnker om Àmnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pÄverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 3. I undersökningen anvÀndes intervjuer, fokussamtal och enkÀter. Resultaten visar att ett personligt Àmnesintresse, den egna förmÄgan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vÀljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Denna studies syfte Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien Àr kvalitativ och vi intervjuar förskollÀrare för att fÄ fram hur deras erfarenhet och förestÀllningsvÀrld ser ut betrÀffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av lÀroplanens mÄl för förskolan Àr att utveckla barns förstÄelse för sin omvÀrld och enkla naturvetenskapliga fenomen dÀr arbetet ska ha sin utgÄngspunkt ur barnets perspektiv. Det Àr förskollÀrarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollÀrarna tÀnker kring naturvetenskapen som nÄgot de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrÄn deras intresse och nyfikenhet. UtifrÄn detta förhÄllningssÀtt hittar de tillfÀllen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. FörskollÀrarna anser att naturvetenskap synliggörs först och frÀmst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen dÀr naturmaterial har stor betydelse för att fÄnga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgÄr att förskollÀrarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lÀrande.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssÀtt som anvÀnds i de naturvetenskapliga Àmnena i Ärskurserna F-6. Vi undersöker Àven om det finns nÄgra skillnader och likheter i bedömningen och arbetssÀtten mellan Ärskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa Àr. Arbetet grundar sig pÄ enkÀter som lÀrare i Ärskurserna F-6 har besvarat. UtgÄngspunkten för arbetet Àr ett formativt synsÀtt. Efter att vi lÀst den nationella utvÀrderingen som Skolverket (2007) genomförde sÄ fick vi en syn pÄ att man bör arbeta formativt i skolan.

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptÀckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fÄngas upp och bli till rika lÀrandemiljöer inom omrÄdet. För att nÄ dit krÀvs ett tillÄtande klimat dÀr barnen uppmuntras att utforska sin nÀrmiljö. Pedagogens roll Àr en viktig faktor dÀr produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och pÄ sÄ sÀtt nÄ det syfte som verksamheten efterstrÀvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade pÄ kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrÄn etnografisk ansats, dÀr jag som forskare har valt att vara aktiv pÄ fÀltet genom att inta rollen som deltagande observatör.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever anvÀnder nÀr de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller hÀndelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fÄtt förklara sÄ har jag undersökt hur eller om de anvÀnder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar pÄ att elever vill förklara, men orden rÀcker inte till. De anvÀnder sig ofta av vardagsförklaringar som Àr baserade pÄ tidigare upplevelser. Att förstÄ hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna pÄ rÀtt sÀtt. Ordet Àr viktigt och elever mÄste fÄ visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och dÄ Àr det viktigt att jag som lÀrare förstÄr vad de sÀger och vad de menar med sina förklaringar.