Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation Ă€r idag viktigare Ă€n nĂ„gonsin och detta vetorganisationer och företag sjĂ€lva om. Det satsa's mer och mer pĂ„ professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. ÄndĂ„ klagar medarbetarna pĂ„ att informationenĂ€r bristfĂ€llig. Vad beror detta pĂ„? Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta Ă€r vĂ„rt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hĂ€nsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjĂ€lp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare pĂ„ olika arbetsplatser omdera's syn pĂ„ internkommunikationen pĂ„ respektive arbetsplat's.

Under de senaste Ären har samhÀllets oro för vÀrldens miljötillstÄnd vÀxt och gett upphov till en sÄ kallad grön marknadsföring. Miljö Àr ett svÄrt Àmne att kommunicera pÄ grund av dess breda omfattning och svÄrigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförstÄelsen. Stora samhÀllsaktörer sÄsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förÀndringsarbetet i och med att de kan visa vÀgen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillÀmpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av tvÄ organisationers miljökommunikation. Studien söker svar pÄ vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbÀttras för att Ästadkomma positiva beteendeförÀndringar i samhÀllet och dÀrmed ta steg mot en hÄllbar utveckling.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

De kanske största och mest komplexa frÄgorna som mÀnniskan har stÀllt sig rör hennes existens. Det ligger i mÀnniskans natur att ifrÄgasÀtta sin omgivning och söka mening med livet. PÄ samma sÀtt stÀller sig mÀnniskor ute pÄ olika företag samma frÄgor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrÀtta vision och mÄl för att kunna fÄ fram en lÀmplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svÄrighet att integrera vision och mÄl i företag.

Internet har utvecklats snabbt de senaste Ären och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebÀr all form av kommunikation som sker pÄ Internet sÄ som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som vÀljer att kommentera upplevelser och produkter pÄ sociala medier ökar. Enligt forskning sÄ litar framtida konsumenter mer pÄ andra konsumenters kommentarer Àn vad de litar pÄ företagets marknadsföring över deras produkt/tjÀnst. Kommentarer som skrivs pÄ olika sociala medier lÀmnas ofta obesvarade av tjÀnsteföretagen.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR Àr en av företagens viktigaste intressenter, de anstÀllda, mÄnga gÄnger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hÄllbarhetsarbete om de bara tilldelas de rÀtta redskapen i kombination med fullstÀndig information. Den interna kommunikationen Àr av stor vikt för att samtliga medarbetare skall kÀnna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mÄl, men mÄnga gÄnger Àr det svÄrt att uppnÄ fullstÀndig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hÄllbarhet frÄn ledning ned till butik och se huruvida det föreligger nÄgra brister eller problem i denna. Vidare Àr syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning anvÀnder sig av i den interna kommunikationenAvgrÀnsningar: Fokus ligger pÄ den interna kommunikationen av hÄllbarhet och kommer inte pÄ djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likasÄ ett huvudkontor.Metod: EnkÀter till fyra butiker samt intervjuer med tvÄ hÄllbarhetsansvariga pÄ huvudkontor och tvÄ butikschefer har legat till grund för undersökningen.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.