Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.