Stadsliv och stormarknader
En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen. Den flytt av handeln som skett under senare a?rtionden har pa?verkat stadslivet och pa?verkan blir mer synlig i mindre sta?der med mindre befolkningsunderlag. Fo?r att attrahera boende, na?ringsliv och beso?kare a?r det av vikt att staden a?r attraktiv sett till flera olika aspekter. En viktig del a?r att ha en levande stad med ma?nniskor som ro?r sig och uppeha?ller sig i de offentliga rummen. Utvecklingen med handel i mer externa la?gen har pa?verkat sta?dernas centrum och det har i vissa fall resulterat i tomma butikslokaler centralt. Begreppet stadsliv grundar sig pa? den ma?nskliga ro?relsen i stadens rum. Ro?relserna varierar och ger upphov till sociala aktiviteter, rekreation men a?ven no?dva?ndiga transporter. Att ma?nniskor tycker om att vistas i de offentliga rummen bygger till stor del pa? att vi tycker om att betrakta samt bli betraktade, men a?ven pa? en ka?nsla av att vara en del av samha?llet, att tillho?ra na?got. Fo?r att en plats ska vara attraktiv och uppskattas beho?ver den vara komfortabel, ge avslappning samt generera ba?de passivt men a?ven aktivt deltagande. Hur stadens rum upplevs varierar beroende pa? vem man fra?gar men att sitta i solen en varm va?rdag a?r lika viktigt som att kunna sitta i skuggan en het sommardag. Fo?r handeln a?r mo?jligheten till flo?den det viktigaste vid lokalisering. Flo?det ga?ller ba?de varor och kunder och sett till historien har transportleder alltid varit viktiga fo?r handelns o?verlevnad. Idag uppsta?r ibland en kamp mellan stadska?rnans ofta sma?skaliga handel och ytteromra?denas mer storskaliga handel. Som en fo?ljd av detta pa?verkas stadslivet da? de sto?rre handelsomra?dena i fo?rsta hand planeras fo?r bilburna kunder. Att dessa omra?den ofta bara inneha?ller en funktion pa?verkar ocksa? mo?jligheterna till stadsliv. Samtidigt beho?ver staden som helhet underlag i form av ma?nniskor fo?r att vara attraktiv och levande. Fo?r att studera mo?jligheten att koppla samman stadska?rnan med ett centrumna?ra handelsomra?de har Sandviken valts som fallstudie. Sandviken a?r en mindre svensk stad da?r ett sto?rre handelsomra?de har etablerats ca 500 meter fra?n stadska?rnans mitt. Handelsomra?det a?r genom sitt la?ge tillga?ngligt fo?r ma?nga och genom sitt utbud, med livsmedelsbutiker, viktigt fo?r boende i staden. Sandviken brottas a?ven med en problematik i stadska?rnan da?r allt fler butikslokaler sta?r tomma och att stadska?rnans handel tappar i attraktionskraft. Att beha?lla och sta?rka underlaget till handeln a?r viktigt fo?r Sandvikens framtida utveckling, ba?de fo?r att attrahera ma?nniskor men a?ven fo?r att attrahera verksamheter. Arbetet grundar sig pa? observation av centrala Sandviken vid flertalet tillfa?llen. Fallstudiens omra?de har analyserats utifra?n dels en perceptuell analysmetod av Kevin Lynch, da?r staden som en mental karta ma?las upp fo?r att analysera hur stadens miljo?er upplevs. Omra?det har a?ven analyserats utifra?n en funktionell analys baserad pa? Jan Gehls metod kring den fysiska utformningen och ma?nniskans behov i det offentliga rummet, da?r man utifra?n en checklista med tolv kriterier analyserar en plats fo?r att se vad som redan finns och vad som saknas fo?r att attrahera ma?nniskor och stimulera stadsliv. Utifra?n analysen har resultat med skillnader, kvaliteter samt brister inom omra?det tagits fram fo?r att identifiera hur stadsliv och handel kan stimuleras genom den fysiska utformningen. Fo?rslagets utga?ngspunkt a?r att binda ihop stadska?rnan med handelsomra?det fo?r att fa? synergieffekter mellan stadsliv och handel. Fo?r det flo?de av bilburna kunder som redan beso?ker handelsomra?det skapas fo?rutsa?ttningar och incitament att beso?ka stadska?rnan utan att flytta bilen. Detsamma ga?ller omva?nt fo?r stadska?rnans beso?kare. Fo?rslaget a?r utformat som dels o?vergripande strategier som a?ven kan anva?ndas i andra sta?der med liknande problematik, dels genom fo?rslag pa? a?tga?rder i den fysiska miljo?n. Strategierna som tagits fram handlar om att attrahera boende och beso?ksverksamheter fo?r att skapa ett underlag av ma?nniskor, fra?mja ro?relse i la?ngsamt tempo genom att prioritera ga?ende och cyklister, utveckla rum, stra?k och mo?tesplatser fo?r att go?ra stadens rum attraktivare samt ta till vara pa? kvaliteter som redan finns i de offentliga rummen. I fo?rslaget har dessa strategier omvandlats till konkreta a?tga?rder i den befintliga stadsmiljo?n. Att stimulera stadslivet och handeln genom att fa? fler ma?nniskor i ro?relse betyder inte att alla platser ska se likadana ut med samma inneha?ll och karakta?r. Det handlar om att skapa fysiska miljo?er i staden utifra?n olika aktiviteter, behov och va?rden sa? att helhet ger en attraktivare och mer levande stad att vistas i.