Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen. Den flytt av handeln som skett under senare
a?rtionden har pa?verkat stadslivet och pa?verkan blir mer synlig i mindre
sta?der med mindre befolkningsunderlag. Fo?r att attrahera boende, na?ringsliv
och beso?kare a?r det av vikt att staden a?r attraktiv sett till flera olika
aspekter. En viktig del a?r att ha en levande stad med ma?nniskor som ro?r sig
och uppeha?ller sig i de offentliga rummen. Utvecklingen med handel i mer
externa la?gen har pa?verkat sta?dernas centrum och det har i vissa fall
resulterat i tomma butikslokaler centralt.
Begreppet stadsliv grundar sig pa? den ma?nskliga ro?relsen i stadens rum.
Ro?relserna varierar och ger upphov till sociala aktiviteter, rekreation men
a?ven no?dva?ndiga transporter. Att ma?nniskor tycker om att vistas i de
offentliga rummen bygger till stor del pa? att vi tycker om att betrakta samt
bli betraktade, men a?ven pa? en ka?nsla av att vara en del av samha?llet, att
tillho?ra na?got. Fo?r att en plats ska vara attraktiv och uppskattas beho?ver
den vara komfortabel, ge avslappning samt generera ba?de passivt men a?ven
aktivt deltagande. Hur stadens rum upplevs varierar beroende pa? vem man
fra?gar men att sitta i solen en varm va?rdag a?r lika viktigt som att kunna
sitta i skuggan en het sommardag.
Fo?r handeln a?r mo?jligheten till flo?den det viktigaste vid lokalisering.
Flo?det ga?ller ba?de varor och kunder och sett till historien har
transportleder alltid varit viktiga fo?r handelns o?verlevnad. Idag uppsta?r
ibland en kamp mellan stadska?rnans ofta sma?skaliga handel och ytteromra?denas
mer storskaliga handel. Som en fo?ljd av detta pa?verkas stadslivet da? de
sto?rre handelsomra?dena i fo?rsta hand planeras fo?r bilburna kunder. Att
dessa omra?den ofta bara inneha?ller en funktion pa?verkar ocksa?
mo?jligheterna till stadsliv. Samtidigt beho?ver staden som helhet underlag i
form av ma?nniskor fo?r att vara attraktiv och levande.
Fo?r att studera mo?jligheten att koppla samman stadska?rnan med ett
centrumna?ra handelsomra?de har Sandviken valts som fallstudie. Sandviken a?r
en mindre svensk stad da?r ett sto?rre handelsomra?de har etablerats ca 500
meter fra?n stadska?rnans mitt. Handelsomra?det a?r genom sitt la?ge
tillga?ngligt fo?r ma?nga och genom sitt utbud, med livsmedelsbutiker, viktigt
fo?r boende i staden. Sandviken brottas a?ven med en problematik i stadska?rnan
da?r allt fler butikslokaler sta?r tomma och att stadska?rnans handel tappar i
attraktionskraft. Att beha?lla och sta?rka underlaget till handeln a?r viktigt
fo?r Sandvikens framtida utveckling, ba?de fo?r att attrahera ma?nniskor men
a?ven fo?r att attrahera verksamheter.
Arbetet grundar sig pa? observation av centrala Sandviken vid flertalet
tillfa?llen. Fallstudiens omra?de har analyserats utifra?n dels en perceptuell
analysmetod av Kevin Lynch, da?r staden som en mental karta ma?las upp fo?r att
analysera hur stadens miljo?er upplevs. Omra?det har a?ven analyserats utifra?n
en funktionell analys baserad pa? Jan Gehls metod kring den fysiska
utformningen och ma?nniskans behov i det offentliga rummet, da?r man utifra?n
en checklista med tolv kriterier analyserar en plats fo?r att se vad som redan
finns och vad som saknas fo?r att attrahera ma?nniskor och stimulera stadsliv.
Utifra?n analysen har resultat med skillnader, kvaliteter samt brister inom
omra?det tagits fram fo?r att identifiera hur stadsliv och handel kan
stimuleras genom den fysiska utformningen.
Fo?rslagets utga?ngspunkt a?r att binda ihop stadska?rnan med handelsomra?det
fo?r att fa? synergieffekter mellan stadsliv och handel. Fo?r det flo?de av
bilburna kunder som redan beso?ker handelsomra?det skapas fo?rutsa?ttningar och
incitament att beso?ka stadska?rnan utan att flytta bilen. Detsamma ga?ller
omva?nt fo?r stadska?rnans beso?kare. Fo?rslaget a?r utformat som dels
o?vergripande strategier som a?ven kan anva?ndas i andra sta?der med liknande
problematik, dels genom fo?rslag pa? a?tga?rder i den fysiska miljo?n.
Strategierna som tagits fram handlar om att attrahera boende och
beso?ksverksamheter fo?r att skapa ett underlag av ma?nniskor, fra?mja ro?relse
i la?ngsamt tempo genom att prioritera ga?ende och cyklister, utveckla rum,
stra?k och mo?tesplatser fo?r att go?ra stadens rum attraktivare samt ta till
vara pa? kvaliteter som redan finns i de offentliga rummen. I fo?rslaget har
dessa strategier omvandlats till konkreta a?tga?rder i den befintliga
stadsmiljo?n.
Att stimulera stadslivet och handeln genom att fa? fler ma?nniskor i ro?relse
betyder inte att alla platser ska se likadana ut med samma inneha?ll och
karakta?r. Det handlar om att skapa fysiska miljo?er i staden utifra?n olika
aktiviteter, behov och va?rden sa? att helhet ger en attraktivare och mer
levande stad att vistas i.