Metodik för bestäminig av hårdgjorda ytor i beräkningsmodeller för Stockholms huvudavloppsnät
Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem. Modellen a?r indelad i fyra delmodeller.Syftet med detta examensarbete var att studera och utveckla indelningen av ha?rdgjorda ytor i den o?vergripande modellen fo?r Stockholms avloppssystem. Allma?nt vid uppra?ttande av ytavrinningsmodeller, likt modellen o?ver Stockholms huvudavloppsna?t, utgo?r avrinningen fra?n nederbo?rd fra?n ha?rdgjorda ytor en stor andel av den totala belastningen pa? spillvattenna?tet. Det a?r da?rfo?r av intresse att studera storleken av ytavrinningen fra?n olika ha?rdgjorda ytor. I detta examensarbete tillfo?rdes nya indelningar och ny information om de ha?rdgjorda ytorna i den befintliga bera?kningsmodellen. Tva? huvudsakliga indelningar studerades i arbetet. Den fo?rsta var indelning av ha?rdgjorda ytor efter byggnadsa?lder. I den andra delades ha?rdgjorda ytor fra?n fastigheter in efter om fastighetsa?garen betalade reducerad dagvattentaxa eller inte. Uto?ver nya indelningar underso?ktes a?ven mo?jligheten att fo?renkla bera?kningsmodellen med bibeha?llen noggrannhet. I arbetet underso?ktes a?ven hur ett o?ppet alternativt slutet byggnadssa?tt pa?verkade ma?ngden avrunnet vatten fra?n ha?rdgjorda ytor. Avrinningskoefficienter fo?r olika typer av ha?rdgjorda ytor fra?n den befintliga bera?kningsmodellen studerades fo?r mo?jligheten att o?ka modellens fo?rklaringsgrad.Indelningen av de ha?rdgjorda ytorna efter byggnadsa?lder uppvisade inte det slutresultat som fo?rva?ntades. Info?randet av informationen om fastigheter med reducerad dagvattentaxa fo?rba?ttrade modellens noggrannhet na?got. Informationen fo?rklarade emellertid inte den stora spridningen mellan modellerade och uppma?tta volymer avrunnet dagvatten. Modellens noggrannhet o?kade om avrinningskoefficienterna fo?r samma typ av ha?rgjord yta valdes olika beroende pa? ett slutet eller o?ppet byggnadssa?tt. Fo?renkling av modellen fra?n 3 typomra?den till 2, resulterade i bevarad noggrannhet. Slutsatsen fra?n detta examensarbete a?r att informationen om fastigheter med reducerad dagvattentaxa och indelning efter byggnadsa?lder inte na?mnva?rt o?kade modellens noggrannhet. Modellens noggrannhet kunde bibeha?llas vid en fo?renkling fra?n 3 till 2 typomra?den.