Utflyttning av aktiebolag
Anstånd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgångar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU
ExitskattUtflyttningsskattUtflyttningsbeskattningEU-skattSkatterättEU-skatterättImmateriella tillgångarAnståndUtflyttningFlytt av bolagFlytt av aktiebolag
Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling. Medlemsstaterna har dock ett intresse av att bela?gga en transaktion, genom vilken ett bolag uppho?r med sin verksamhet inom det nationella territoriet, med en sa? kallad utflyttningsskatt. Skatten inneba?r oftast att medlemsstaten o?nskar beskatta skillnaden av bokfo?rt va?rde och marknadsva?rde av det flyttande bolagets alla tillga?ngar. Sa? a?r fallet a?ven med svensk lagstiftning, se 22 kap. 5, 7 §§ IL.Nationella skattea?tga?rder kan dock utgo?ra otilla?tna sa?rbehandlingar i strid med EU- fo?rdragens besta?mmelser om fri ro?rlighet. I enlighet med EU-ra?ttens fo?retra?de o?ver nationell ra?tt ska sa?dana a?tga?rder a?sidosa?ttas. En skatt som belastar ett bolag pa? grund av att bolaget o?nskar flytta till en annan medlemsstat kan vid fo?rsta anblick tyckas vara ofo?renlig med EU-ra?tten. En sa?dan a?tga?rd fo?rsva?rar, eller rentav omo?jliggo?r, fo?r ett bolag att nyttja sin EU-stadgade ra?tt till fri ro?rlighet. Sedan avgo?randet National Grid Indus sta?r det dock klart att medlemstaterna har ett bera?ttigat anspra?k att bela?gga denna typ av transaktion med skatt. Saken kan fo?rsta?s som att medlemsstaterna principiellt a?r bera?ttigade till att beskatta ekonomiska va?rden som upparbetats inom medlemsstaten under den tidsperiod som ett bolag var etablerat da?r. Efter National Grid Indus har fra?gor ro?rande utflyttningsbeskattning av bolag varit fo?rema?l fo?r EUD:s o?versyn vid upprepade tillfa?llen. Kommissonen mot Danmark, fra?n den 18 juli 2013, a?r senast i raden. Den samlade rättsmassan la?mnar dock fra?gor o?ppna fo?r diskussion och ger enligt fo?rfattaren upphov till osa?kerhet fo?r nationella lagstiftare om hur de ska utforma sin lagstiftning pa? ett la?mpligt, men samtidigt EU-fo?renligt, sa?tt. I sammanhanget uppkommer sa?rskilt fra?gan vid vilken tidpunkt medlemsstaterna har mo?jlighet att beskatta ett bolag som va?ljer att la?mna medlemsstatens jurisdiktion; m.a.o. vid vilken tidpunkt ska en skatt vara fo?rema?l fo?r betalning. Ha?r har Sverige till viss del valt en atypisk ordning na?r det ga?ller vissa typer av tillga?ngar. Avseende immateriella tillga?ngar fo?reskriver svensk ra?tt att betalning av utflyttningsskatt ska ske successivt o?ver tio a?r fra?n tidpunkten da? ett aktiebolag valde att flytta till en annan medlemsstat, se 22 kap. 5 § p. 4 IL och 63 kap. 14, 21 §§ SFL. Reglerna har sin grund i en lagstiftningsfo?ra?ndring fra?n 2010 och fo?ranledes av ett avgo?rande i HFD. Samtidigt med lagstiftningsfo?ra?ndringen, och med beaktande av da?varande praxis fra?n EUD, inledde Kommissionen a?ven ett fo?rdragsbrottsfo?rfarande mot Sverige. Da? Sverige ra?ttade sig efter Kommissionens krav avslutades emellertid fo?rfarandet. Med ha?nsyn till den EU-ra?ttsliga praxis som numera finns att tillga? finns enligt fo?rfattarens mening a?terigen anledning att granska, belysa och problematisera den svenska lagstiftningen i ljuset av EU-ra?tten.