En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Uppsatsen utgo?r en analys av utvalda delar av den tyska o?versa?ttningen av guideboken Pa? fja?lltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger pa? o?versa?ttningen av termer och bildspra?k. Syftet med analysen var att underso?ka hur o?versa?ttaren pa? tyska har a?tergett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspra?ket, och hur denna a?tergivning pa?verkar la?sarens uppfattning av boken.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.