Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Denna kandidatuppsats är en uppsats gjord på Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling vid Högskolan i Halmstad år 2004. Uppsatsen tar upp problemet med att presentera stora mängder text på små skärmar samt vad tidigare forskning framför om design mot dessa. Syftet med uppsatsen var att undersöka effekter som kan påverka läsförståelsen och läsbarheten vid läsande på handhållna datorer. Den litteratur vi använde bestod främst av artiklar inom området för design, framförallt design mot små skärmar. Den primärdata vi fick fram insamlades genom ett läsförståelse test med efterföljande djupintervju angående läsbarhet.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.