Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.

Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.

Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.