Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Samhället förändras i en allt snabbare takt och med det ökar också stressen bland individer och därmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan många livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sägs vara stressreducerande och ha goda effekter på stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar återspeglas i resultatet som i sin tur är indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet påverkar stress i ett dos-responsförhållande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter på fysisk aktivitetsnivå.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Informationssäkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet samt spårbarhet. Fysisk säkerhet inom informationssäkerhet innebär att skydda sina informationstillgångar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mänsklig åverkan. Problemet med fysisk säkerhet är att den oftast är förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssäkerhet och däribland just fysisk säkerhet.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet är bland lärarna ute på fältet. Syftet var att undersöka vad lärarna på stadier 7-9 har för inställning till fysisk aktivitet, hur de använder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att påverka detta.Vi tar även allmänt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar på vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gång är att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har därför en viktig roll då det gäller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts på en högstadieskola, på en mindre ort i Skåne.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som kan drabba alla människor oavsett ålder, kön och etnicitet. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Det finns vissa belägg för fysisk aktivitet som ett framgångsrik preventiv åtgärd mot depression. Regelbunden fysisk aktivitet har en stor betydelse för folkhälsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva evidens för effekt av fysisk aktivitet i samband med depression.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.