Depression Àr en av vÄr tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hÀlften av alla drabbade vÄrd. Ett sÀtt att nÄ ut till fler Àr genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till mÄttlig depression. TvÄ av behandlingarna bygger pÄ fysisk aktivitet och tvÄ pÄ beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

BAKGRUND: Ospecifik lĂ„ngvarig lĂ€ndryggssmĂ€rta Ă€r ett vanligt problem i dagens samhĂ€lle. SmĂ€rtan som inte har sin förklaring i vĂ€vnadsskada kan om den kvarstĂ„r leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk trĂ€ning anvĂ€nds ofta för att minska smĂ€rtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som anvĂ€nds mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmĂ„tt som anvĂ€nds för att utvĂ€rdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillĂ€mpades.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.

De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i VÀsterÄs 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig pÄ sjukskrivna mÀnniskor. Fem Är senare startade LÀkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i VÀsterÄs till 1996 dÄ den avvecklades. Syftet med studien Àr att visa hur verksamheterna sÄg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes pÄ landstingsarkivet i VÀsterÄs.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om högstadieelever ges möjlighet att styrketrÀna pÄ gym, ensamma eller med lÀrare, under lektionstid och om de i sÄdana fall utsÀtts för en skaderisk. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren genomför styrketrÀning i skolan. RÀtt utförd styrketrÀning under uppvÀxten Àr hÀlsosam pÄ mÄnga sÀtt. Den lÀgger grunden för en god fysik och ger bra förutsÀttningar för framtida trÀning. Genom kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare har vi faststÀllt att den vanligaste styrketrÀningsformen som bedrivs pÄ högstadieskolorna Àr cirkeltrÀning dÀr övningar med den egna kroppen som vikt anvÀnds.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte Àr bra för dig, och att du dÀrför mÄste du trÀna regelbundet för att hÄlla upp en god hÀlsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulÀr inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker Àr oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hÀlsorisk och livsstilsvariabel.Vissa Àr mycket stillasittande pÄ sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp mÀnniskor som inte kan pÄverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nÀmligen barnen och ungdomarna i skolan.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.