Sök:

Sökresultat:

1303 Uppsatser om Fristćende gymnasieskola - Sida 23 av 87

Gymnasieelevers motivation i Àmnet matematik

Syftet med vÄr undersökning var att studera varför gymnasielever Àr motiverade till Àmnet matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2004 i en gymnasieskola i LuleÄ. Eleverna studerar pÄ ett teoretiskt program. Vi kunde i vÄr undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av nÄgra olika anledningar.

Att vara nÄgon - en kvalitativ studie om hur elever ser pÄ och hanterar de villkor och möjligheter som Äterfinns i dagens gymnasieskola och samhÀlle

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Man mÄste inte vara musikalisk men det Àr roligt om man Àr det : Gymnasieelvers syn pÄ musikalitet

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkÀtundersökning genomförts bland tredjeÄrselever pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundÀr egenskap, nÄgot som Àr kul men inte nödvÀndigt. Det Àr ocksÄ en skillnad i attityd mellan elever som sjÀlva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet Àr en antingen Àr huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvÀrvad egenskap.

Integrera Naturkunskap med Idrott och hÀlsa i gymnasieskolan

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.

Beyonce, Sex och Feminism : En diskursanalys av pÄgÄende förhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Gymnasieelevers kunskap om och inflytande över sin
arbetsmiljö i skolan

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkÀter. EnkÀterna lÀmnades ut till ett antal elever i Ärskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi fÄ svar pÄ vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfÀlliga kunskaper i frÄgor om skolans arbetsmiljö.

Har du mens eller? : Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Skola i förÀndring : Politisering och företagisering av en kommunal och en fristÄende gymnasieskola

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

TvÄ sidor av samma mynt : - en studie om styrning och resursfördelning i den kommunala respektive fristÄende gymnasieskolan

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

SprÄkundervisning i Àmnet spanska i en mÄngkulturell skola - en sprÄkdidaktisk studie av gymnasieelevers uppfattningar om sprÄkutveckling

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

Nyintroduktioner pa? den svenska aktiemarknaden : Bo?rstrendens betydelse fo?r nyintroduktioners la?ngsiktiga prestation

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

En jÀmförelse mellan öpnna och slutna laborationer

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan öppna och slutna laborationer i Ă€mnena biologi och kemi i gymnasieskolan. JĂ€mförelsen syftar till att ta reda pĂ„ för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se nĂ€r de bĂ€st kan anvĂ€ndas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes pĂ„ fyra gymnasielĂ€rare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att det finns bĂ„de för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna sjĂ€lva tĂ€nker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Programbyten i gymnasieskolan. En fallstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

K2, K3 och bankerna : hur stor roll spelar utformningen pÄ redovisningen i kreditbeslutet?

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Crowdfunding och förtroende : En studie om förtroendeskapande aspekter hos en ny finansiell intermediÀr.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->