Sökresultat:
1303 Uppsatser om Fristćende gymnasieskola - Sida 24 av 87
Om elevers motivation att lÀra matematik
Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.
Upplevda brister med det interna informationsflödet pÄ en medelstor gymnasieskola
Att tillgodogöra sig information och sprida den vidare har i alla tider varit vÀsentligt för att vi skall kunna utvecklas och fungera tillsammans pÄ jobbet och i övriga relationer i vÄr vardag. Varje enskild individ exponeras dagligen för en stor informationsmÀngd, vilket ökar trycket pÄ en bra och tydlig informationshantering. En skolmiljö Àr ett tydligt exempel dÀr alla individer stÀndigt utsÀtts för ett ökande flöde av information bÄde internt och extern.
Avsikten med min uppsats har varit att identifiera och belysa de eventuella brister som finns i det interna informationsflödet pÄ en medelstor gymnasieskola. Min undersökningsgrupp Àr pedagoger, elevvÄrds- och administrativ personal. Till att börja med undersökte jag hur alla uppfattade att informationsflödet fungerade pÄ arbetsplatsen.
F?renkla och f?rb?ttra ? Men f?r vem? En analys av SOU 2024:36
Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna.
Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter.
Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.
IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att stödja nÀrstÄende i samband med organdonation
NÀr en patient drabbas av en total hjÀrninfarkt och blir aktuell för organdonation stÀlls det höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvÄrdssjuksköterskor oroas av att vÄrda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes nÀrstÄende. Syftet var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att stödja nÀrstÄende till patienter med total hjÀrninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehÄllsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom tvÄ huvudkategorier, NÀrstÄendes behov och IntensivvÄrdssjuksköterskans förmÄga att ge stöd. IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse pÄverkades i hög grad av hur nÀrstÄende reagerade pÄ situationen gÀllande organdonationsprocessen.
Fysisk aktivitet eller kroppslig kompetens? En kvalitativ studie om gymnasieelevers uppfattning av lÀrandet inom Àmnet idrott och hÀlsa A
Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur elever pÄ en gymnasieskola uppfattar lÀrandet inom idrott och hÀlsa A. VÄr teoretiska ingÄng Àr kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vÄrt resultat utifrÄn det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som prÀglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat 17 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och frÀmst inte har fÄtt möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna lÀroprocessen.
Vetenskap upp i dagen : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssÀtt i text
Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.
En jÀmförelse av gymnasiets nya Àmnesplan i fysik med kursplan 2000
I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.
Vetenskap upp i dagen? : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssÀtt i text
Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.
Ămnet Idrott och hĂ€lsa - En studie om uppfattningar kring en tidsmĂ€ssig utökning av Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare mot gymnasieskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa stÀller sig till en tidsmÀssig utökning av Àmnet och vad detta i sÄ fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod i form utav tvÄ fokusgruppsintervjuer, innehÄllande totalt sex verksamma idrottslÀrare pÄ en gymnasieskola i VÀstsverige. Studien visade bland annat att idrottslÀrarna stÀller sig positiva till en tidsmÀssig utökning av Àmnet Idrott och hÀlsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lÀrarnas undervisning. Exempel pÄ detta skulle kunna vara mer hÀlsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen..
HANDHYGIEN VID VENPROVTAGNING INOM PRIMA?RVA?RDEN EN OBSERVATIONSSTUDIE
Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige.
Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.
Bronopol - ett miljöproblem i Sverige?
Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens lÀge i en mÀngd olika produk-ter, allt frÄn kosmetika till lÀkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens lÀge Àr ett miljöproblem.Som utgÄngspunkt i studien anvÀndes tvÄ olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa tvÄ analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. DÀrefter optimerades den pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Dock gick inte optimeringen sÄ bra.
Planering info?r ett stigande hav : en kvalitativ studie om hur Stockholms stads politiker och planerare fo?rha?ller sig till klimatanpassning info?r ho?gre havsniva?er
Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.
Kvinnors upplevelser av kosthÄllning och kostrÄdgivning under graviditeten : En intervjustudie
Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.
LÀrande för framgÄng : ? En fallstudie i hur fo?retag kan la?ra sig av de processer som fo?ljer av kundmissno?je orsakat av reklam
Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.
Dags att vakna, lektionen börjar.
Syftet med detta arbete Àr att bidra till en ökad kunskap om den ökande frÄnvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. MÄlet med detta arbete Àr att försöka förstÄ varför en grupp elever med dÄlig nÀrvaro inte fÄr sin skolgÄng att fungera. Eleven ska frÄn sin synpunkt fÄ berÀtta hur denne ser pÄ sin situation i skolan och i hemmet.
Resultatet tyder pÄ att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lÀtt för sig i grundskolan, men redan hÀr har understimulans mÀrkts av och i gymnasiets Är 1 har sedan kÀrnÀmnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan Àr inte lika snabb att ringa hem vid frÄnvaro som grundskolan och den dÄliga vanan att skolka har blivit slentrian.