Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man pÄ olika skolor i tre kommuner gör för att kartlÀgga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda pÄ vilka elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Efter intervjuer pÄ Ätta skolor valdes tre kartlÀggningsmaterial ut. LÀrarnas uppfattningar om kartlÀggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man pÄ de besökta skolorna anvÀnde mÄnga olika material för att kartlÀgga matematikkunskaperna. Det material som anvÀndes pÄ flest skolor var kartlÀggningsmaterialet Diamant, vilket Àr ett av de tre material som Àr med i analysen.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

Den svenska skolan har under historiens gÄng haft olika syn pÄ bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förÀndringen i skolan 2012 Àndrade man det svenska betygsystemet och betygsÀttningen började införas redan i Ärskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i Ärskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig pÄ den sociokulturella teorin, dÀr kommunikation och elevens bakgrund stÄr i fokus. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att studeras:1.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

VÄr uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebÀr att arbeta sÄ i undervisningen. Vi tolkar att rÄdande lÀroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssÀtt. Syftet var att ta reda pÄ om lÀrare i samhÀllskunskap som arbetar pÄ gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning Àr bedömning för lÀrande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frÄgat gymnasielÀrare i samhÀllskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns nÄgon samsyn pÄ deras respektive gymnasieskolor kring bedömning.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och mÄlrelaterat bedömningssystem i skolan dÀr eleverna blir bedömda och betygsatta utifrÄn Àmnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehÄllet i dessa styrdokument. Studiens syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssÀttning i förhÄllande till Àmnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lÀrarnas bedömningsarbete i jÀmförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola dÀr kvalitativa intervjuer har hÄllits med fem engelsklÀrare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lÀrarna, men att de har olika sÀtt att bedöma, dokumentera och anvÀnda sig av bedömning i lÀrandet.