Idrottslärares uppfattningar om formativ bedömning
- En fenomenografisk studie i hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar fenomenet formativ bedömning.
Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lärare i Idrott och hälsa upplever att formativ bedömning är något som påverkar och har betydelse för eleverna. Utifrån detta syfte ställdes fyra stycken frågor: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lärare arbetet med formativ bedömning? Vilka är lärarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning för elevernas lärande? och hur uppfattar lärare att formativ bedömning påverkar eleverna? Undersökningen använde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjälp av tretton kategorier i resultatet. I resultatet räknas samtliga citat som likvärdiga, där ingen har större betydelse än den andra. Resultaten visar att det finns skillnader och variationer i hur idrottslärare uppfattar fenomenet formativ bedömning. Dock förknippar de flesta lärare fenomenet med feedback från läraren. De anser att det finns fördelar med att arbeta formativt, genom att eleverna får förståelse, att det skapar medvetenhet och att eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande. Samtidigt upplever idrottslärarna att de har svårt att applicera det i verkligheten, då de menar på att faktorer som bland annat gruppsammansättning, mognad, självinsikt och tidsbrist försvårar användandet utav det.