Sökresultat:
501 Uppsatser om Filosofiämnet - Sida 20 av 34
Digital Materia
Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har
detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker.
FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia
te sig i digital form??
Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i
datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar
tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en
metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr
att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.
AnvÀndbarhet pÄ fass.se
Webbplatsen fass.se Àr idag anpassad för folk inom vÄrden. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som Àr anpassad för allmÀnheten. Detta stÀller stora krav pÄ anvÀndbarhet.
SÄ lÀnge nÄgonting fungerar som det ska och gÄr precis som man tÀnkt sÄ tÀnker man inte pÄ det. Saker och ting kan vara enkla att lÀra sig och de kan vara effektiva att anvÀnda nÀr man har lÀrt sig det. Detta Àr vad anvÀndbarhet
handlar om, och det Àr vad vi vill efterstÀva.
Vi har pÄ uppdrag av AddEmotion tagit fram en lösningsmodell som ska ligga till grund för utveckling av fass.se för allmÀnheten.
All Too(un)Human : Malmö Stads integrationsarbete ur ett existentiellkonstruktivistiskt perspektiv
Denna studie intar ett perspektiv mellan de tvÄ motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn pÄ individers konstruktion av sig och sin vÀrld. Begreppet existentiellkonstruktivism hÀnvisar till att omgivningen alltid gör intryck pÄ individen men att den yttre vÀrlden först mÄste filtreras genom individen för att ha en inverkan pÄ bilden individen skapar sig av sig sjÀlv och vÀrlden. VÄr neomoderna tidsÄlder har en sÀregen inverkan pÄ denna relation mellan omvÀrlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela hÀr en stor roll. UtifrÄn denna tes ska denna studie se pÄ vilka vÀrderingar som Malmö Stads integrationsarbete gÄr in i arbetet med sina objekt, det vill sÀga invandrare.
Sociala medier i marknadsföring : En studie av modebranschen och teknik- och industribranschen
SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.
Revision i smÄ Àgarledda aktiebolag : Hur upplever företagsledare och revisorer att nytta skapas genom revisionen i smÄ Àgarledda aktiebolag?
Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.
Algoritmisk (o)r?ttvisa? En analys av risker och r?ttsliga utmaningar f?rknippade med anv?ndningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga f?rvaltningen
M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.
Motivation och Meningsskapande i det Digitala Arbetslandskapet: En Studie av Distansarbetets P?verkan
?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.
Information ur ett poststrukturalistiskt perspektiv: En diskussion kring informationsrelaterade teorier hos Mark C. Taylor, Jacques Derrida och Michel Foucault.
Defining the concept of information has long been the subject of debate within Information Science (IS) and new challenges are constantly presented by new scientific discoveries and new theoretical positions. It is, nevertheless, of key importance for any academic discipline to find definitions on which there is a consensus. The paper therefore aims to clarify the relevance of one of these new theoretical approaches for IS, namely poststructuralism. It does so by describing the theories found in the writings of poststructuralists Mark C. Taylor, Jacques Derrida and Michel Foucault, and discussing their relevance for the three definitions of information suggested by Michael Buckland (Information-as-knowledge, Information-as thing and Information-as-process), thereby answering the following questions: What relevance does Mark C.
Matematikattityder - Àr de förÀnderliga?
Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.
SvenskÀmnet pÄ webben: vad innebÀr det?
Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur svenskÀmnet gestaltas, och hur lÀrandet som impliceras ska förstÄs i denna webbaserade undervisning. Den metod jag anvÀnt Àr att med hjÀlp av teorier frÄn forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen pÄ webbsidan HÀrnöstudier. Jag har begrÀnsat min undersökning till det material som finns publicerat pÄ nÀtet. Genom att lÀgga Svedners svenskÀmnesteori som ett raster över HÀrnöstudier har jag kommit fram till att sprÄktrÀningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen Àr de ambitioner som dominerar i HÀrnöstudier.
Estetiska uttrycksformer i förskolan för skapande av relationer till naturen
Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Ăven begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
Frihet - VÄr tids Politiska filosofi? : En idéanalys av den internationella debatten om Chåvez socialistiska politik
AbstractEssay in political science, C-level, by Julia Leonsson, spring semester 2007Tutor: Susan MartonFreedom ? The political philosophy of our time?An analysis of the ideas of the international debate aboutChĂĄvez socialistic politicSince more than 2000 years there has been an ongoing discussion about whether state interference is a good thing or not. Most international organisations on the international political arena are today founded on neoliberal values, and it has developed in to the hegemonic ideology of the world. The socialistic politics of the Venezuelan president, Hugo ChĂĄvez is thereby a somewhat unusual strategy. The purpose of this essay is to examine to what extent the international debate about ChĂĄvez socialistic politic can be understood through a neoliberal perspective.
"En vandring genom tiden - med potatisen i handen" : En learning study om elevers historiemedvetande
Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.
En saga om en ekokritisk saga : Ett ekokritiskt och zookritiskt nÀrstudium av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.
Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.