Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Idag satsar mÄnga nationer resurser pÄ att utveckla kulturella och kreativa nÀringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte frÄn traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det Àr en viktig nÀring dÀr insatser kan skapa stora vÀrden. I Sverige finns myndigheter sÄ som TillvÀxtanalys, TillvÀxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa nÀringar. Enskilda regioner arbetar Àven med att utveckla nÀringarna regionalt. En god förutsÀttning för innovationer och tillvÀxt i regioner, Àr samverkan mellan olika omrÄden.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Syftet med vÄr C-uppsats var att ta reda pÄ hur enhetschefer tÀnker kring begreppet social kompetens. För att ta reda pÄ det valde vi att vÀnda oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i Àldreomsorgen. De frÄgor som vi ville ha svar pÄ var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens Àr? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillrÀckligt med arbetstid och förutsÀttningar för enhetschefer att anvÀnda sig av sin sociala kompetens? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor utgick vi frÄn en kvalitativ studie dÀr vi utarbetade en intervjuguide som frÀmst utgick ifrÄn vÄr frÄgestÀllning men Àven utifrÄn informanterna kön, Älder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns nÄgra skillnader och likheter mellan informanterna.

Titel: Projekt och ledarskap ? En studie av ledarskapet inom ett byggprojektNivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Charlotte Berggren & Ivan LandosHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagslÀget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pÄgrund av ökad konkurrens men Àven andra krav frÄn hyresgÀster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förÀndrats, idag Àr det kunden som stÄr i centrum och det efterfrÄgas flexibelt byggande och effektivare anvÀndning av resurser. Vi har lagt mÀrke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sÀtt att leda.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.