SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

För att företagen skall kunna bevara sin konkurrenskraft har en hög motivation hos deanstÀllda fÄtt en allt större betydelse. Jag har i denna studie studerat motivation och vad somkommer att pÄverka motivationsgraden hos de anstÀllda mest. Detta med utgÄngspunkt frÄntre olika aspekter, vilka Àr; ledarskap, lÀrande organisation och utvecklingssamtalet. Somteoretisk bas har jag anvÀnt mig av fyra olika klassiska motivationsteorier. Alla dessa teorierhar som utgÄngspunkt förklarat vad som gör individer motiverade, dÀremot saknade jag enbeskrivning hur en ledare skall agera för att skapa motivation hos sin personal.

I dagens samhĂ€lle möter vi stĂ€ndigt ledares behov av att öka sin kompetens nĂ€r det gĂ€ller att hantera kritiska situationer inom den offentliga sektorn. Bristande kompetens hos ledarna drabbar inte bara dem sjĂ€lva utan Ă€ven medarbetarna. MĂ„nga uttalar sig om att det bristfĂ€lliga ledarskapet i den offentliga sektorn ger upphov till rekryteringssvĂ„righeter, hög sjukfrĂ„nvaro, ineffektivitet, kvalitetsproblem, resursbrist och brist pĂ„ kompetens. Även forskningsartiklar visar att det Ă€r högre sjukfrĂ„nvaro pga. dĂ„liga ledare och det illustreras dagligen i dagspress och nyhetsförmedlingar.I vĂ„r kultur saknar vi metoder att hantera problemet med dĂ„ligt ledarskap.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

ABSTRACT Titel: Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ i vilken grad kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand kÀnde arbetstillfredsstÀllelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvÄrdens mÄlsÀttningar angÄende kriminalvÄrdares arbetstillfredsstÀllelse samstÀmde med hur kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand upplevde sin arbetstillfredsstÀllelse. Metod: Jag har framförallt anvÀnt en kvalitativ metod, men Àven av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvÄrdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vÄrdarenkÀt som hade bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vÄrdarna pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand hade en ganska lÄg arbetstillfredsstÀllelse. MÄnga faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsstÀllelsen.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

SmÄföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och vÀlfÀrd. De utgör en viktig del i nÀringslivets mÄngfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsÀttningen i samhÀllet. SmÄföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, dÄ de bÄde ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets lÄngsiktiga planering. Detta kan inverka negativt pÄ den fortsatta samhÀllsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar pÄ denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfÀlt inom ledarskapsforskning som lyfter fram det vÀxande antal organisationer dÀr ledarskapet delas mellan tvÄ eller flera personer.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

SmÄföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och vÀlfÀrd. De utgör en viktig del i nÀringslivets mÄngfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsÀttningen i samhÀllet. SmÄföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, dÄ de bÄde ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets lÄngsiktiga planering. Detta kan inverka negativt pÄ den fortsatta samhÀllsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar pÄ denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfÀlt inom ledarskapsforskning som lyfter fram det vÀxande antal organisationer dÀr ledarskapet delas mellan tvÄ eller flera personer.