Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Syfte ? Syftet med denna uppsats var att genom existerande fallstudier, enkÀtundersökningar och annan sekundÀrdata identifiera vilka faktorer som ger upphov till motstÄnd vid implementeringen av ERP-system och hur detta motstÄnd kan förebyggas.Metod ? Metoden som anvÀndes i denna uppsats Àr dokument. Dokument i denna uppsats var sekundÀrdata i form av artiklar och böcker frÄn vÀrldsledande journaler inom omrÄdet ERP-implementering. Uppsatsens teori, analyser och modeller bygger kring dessa artiklar och böcker.Resultat och analys ? Resultaten frÄn denna studie tyder pÄ att alla ERP-implementeringar möter motstÄnd vid ERP-projekt.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher anvÀnder sig av liknande feedbacksystem nÀr feedback ges till ledare.Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek Àr att de mÀtbara vÀrdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback pÄ liknande sÀtt till ledare. Företagen gav feedback pÄ det som producerades och hur pass vÀl ledarens grupp uppnÄtt uppsatta mÄl. Mjuka vÀrden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs frÄn ledarens ledare vilket Àr det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock Àven feedback frÄn understÀllda genom frÄgeformulÀr som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde dÀrmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.