De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva idrottsundervisningen pÄ en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lÀrarnas pedagogiska och didaktiska arbetssÀtt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska nÀromrÄdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssÀtt som Àr överförbara till svensk idrottsundervisning. FrÄgestÀllningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssÀtt som anvÀnds och hur medierande verktyg samt nÀromrÄdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen Àr en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer anvÀnts som verktyg för att samla in data.Resultatet pÄvisar att pedagogerna pÄ skolan oftast anvÀnder sig av en auktoritÀr ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Denna uppsats behandlar enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesÀttning. Studien har tre syften i form av att beskriva enhetschefers uppfattning, relatera uppfattningen till olika ledarstilar, om möjligt utveckla dessa ledarstilar samt att jÀmföra Göteborgs och Sydneys enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesÀttning. Specifika frÄgestÀllningar i form av hur enhetschefer för Àldreboende uppfattar konflikter i samband med lönesÀttning samt vilka likheter och skillnader som finns gÀllande hur enhetschefer för Àldreboende i Göteborg respektive Sydney uppfattar konflikter i samband med lönesÀttning har studerats pÄ plats i bÄde Göteborg och Sydney. Kvalitativa intervjuer har skett med fyra enhetschefer i respektive stad med en semistrukturerad intervjuguide som har kompletterats med litteraturstudier. Studiens teoretiska referensramar utgörs av en triangulering i form av Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera lÀrare och studenter med olika kulturella bakgrunder pÄ Högskolan i GÀvle för att undersöka om kulturkrockar uppstÄr studenter emellan samt mellan studenter och lÀrare. En ytterligare aspekt var Àven att utröna lÀrarnas ledarstilar.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, dÀr det empiriska materialet baseras pÄ nio intervjuer med lÀrare och studenter pÄ Högskolan i GÀvle, samt tvÄ egna observationer. SekundÀrdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ÀmnesomrÄdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lÀrare Àr medvetna om att kulturella skillnader rÄder, men att de trots detta inte gör nÄgot för att lösa eventuella problem som uppstÄr. DÄ det rÄder en saknad av mer auktoritÀr ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att fÀrre studenter i framtiden kan komma att vÀlja Högskolan i GÀvle som sitt lÀrosÀte om högskoleledningen inte ÄtgÀrdar de problem som finns.Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes pÄ en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas dÀr.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.