Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Problem DÄ uppfattningarna gÄr isÀr om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation sÄ tittar vi pÄ hur ledarstilarna har uppkommit och förÀndrats, med en fokus pÄ coachning. Fanns coachning tidigare Àn vad teorierna sÀger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ förÀndringarna som ledarstilarna har genomgÄtt över tiden, dÀr vi fokuserar pÄ coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende pÄ om stilarna har funnits tidigare Àn de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta lÀngre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakÄt i tiden kan vi ocksÄ se hur samhÀllet har uppfattat ledarstilarna. Metod Uppsatsen bygger pÄ studier av tre filmer som representerar olika tidsperioder.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Syfte och frÄgestÀllningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar pÄverkar om barnen fÄr vara med eller ej och dÀrmed pÄverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna anvÀnder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar? Vilken ledarstil anvÀnds av coachen?? I vilken omfattning anvÀnds toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien Àr genomförd i VÀstra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter Àr anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgÄngspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var mÀn.

Organisationers krav pÄ stÀndiga förbÀttringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frÄnvaron av tydligaffÀrs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framstÀllsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten pÄ allt bÀttre resultatet skaÄstadkommas med mindre resurser. Det rÀcker inte lÀngre att ?springa fortare?Àn konkurrenterna utan man mÄste Àven arbeta smartare och placera sig rÀtt, ettspel som krÀver bÄde kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhÄllanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Arbete och hÀlsa Àr centrala Àmnen i dagens samhÀlle och det stÀlls högre krav pÄ anpassning och flexibilitet för mÀnniskorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osÀkerhet i samhÀllet och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag pÄ folkhÀlsan (FolkhÀlsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att miljön pÄ vÄr arbetsplats i hög grad kan pÄverka individens hÀlsa dÄ en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och kÀnsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress Àr viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta omrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har pÄ medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra hur klassrumsundervisning bedrivs i tvÄ svenska och tvÄ finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmÀnna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som anvÀnts i studien Àr löpande och pÄ förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lÀrarintervjuer och tvÄ intervjuer med rektorer genomförts vid tvÄ högstadieskolor i Storstockholm och vid tvÄ högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehÄllet och tiden lagd pÄ olika moment, elevernas sjÀlvstÀndighet, det disciplinÀra klimatet och relationen mellan lÀrare och elev samt klassrumsklimatet.