I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Problem DÄ uppfattningarna gÄr isÀr om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation sÄ tittar vi pÄ hur ledarstilarna har uppkommit och förÀndrats, med en fokus pÄ coachning. Fanns coachning tidigare Àn vad teorierna sÀger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ förÀndringarna som ledarstilarna har genomgÄtt över tiden, dÀr vi fokuserar pÄ coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende pÄ om stilarna har funnits tidigare Àn de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta lÀngre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakÄt i tiden kan vi ocksÄ se hur samhÀllet har uppfattat ledarstilarna.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.

Problem DÄ uppfattningarna gÄr isÀr om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation sÄ tittar vi pÄ hur ledarstilarna har uppkommit och förÀndrats, med en fokus pÄ coachning. Fanns coachning tidigare Àn vad teorierna sÀger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ förÀndringarna som ledarstilarna har genomgÄtt över tiden, dÀr vi fokuserar pÄ coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende pÄ om stilarna har funnits tidigare Àn de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta lÀngre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakÄt i tiden kan vi ocksÄ se hur samhÀllet har uppfattat ledarstilarna. Metod Uppsatsen bygger pÄ studier av tre filmer som representerar olika tidsperioder.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syfte och frÄgestÀllningDenna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar pÄverkar om barnen fÄr vara med eller ej och dÀrmed pÄverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna anvÀnder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar? Vilken ledarstil anvÀnds av coachen?? I vilken omfattning anvÀnds toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?MetodStudien Àr genomförd i VÀstra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter Àr anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgÄngspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var mÀn.

Organisationers krav pÄ stÀndiga förbÀttringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frÄnvaron av tydligaffÀrs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framstÀllsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten pÄ allt bÀttre resultatet skaÄstadkommas med mindre resurser. Det rÀcker inte lÀngre att ?springa fortare?Àn konkurrenterna utan man mÄste Àven arbeta smartare och placera sig rÀtt, ettspel som krÀver bÄde kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhÄllanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Arbete och hÀlsa Àr centrala Àmnen i dagens samhÀlle och det stÀlls högre krav pÄ anpassning och flexibilitet för mÀnniskorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osÀkerhet i samhÀllet och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag pÄ folkhÀlsan (FolkhÀlsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att miljön pÄ vÄr arbetsplats i hög grad kan pÄverka individens hÀlsa dÄ en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och kÀnsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress Àr viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta omrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har pÄ medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Min forskning tog sin utgÄngspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhÀllen och att det har funnits genom alla tider. FrÄn de mest urÄldriga stammarna till dagens moderna samhÀlle. Problemformulering PÄ vilket sÀtt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde pÄ att Àmnet var intressant nÀr det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. NÄgra av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen Àr ett engagerat ledarskap och att skapa förutsÀttningar för delaktighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.