I en tid nÀr globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer anvÀnder multinationella projektteam, sÄ det finns goda skÀl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur projektledare tillÀmpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): lÄt-gÄ-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna Àr att lÀmna det upp till projektmedlemmarna att pÄ egen hand att överbrygga barriÀrerna; att frÀmja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig pÄ redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har Àven relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som prÀglas av jÀmlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som anvÀnds ombord pÄ handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mÄl-baserad ledarstil kan anpassas till att anvÀndas pÄ ett modernt handelsfartyg. Den teori som anvÀnds i studien bygger pÄ Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom mÄlsÀttand psykologi och ledarskap.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Denna uppsats Àr skriven med syftet att belysa elevers Äsikter inom omrÄdet pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkÀtundersökning besvarad av 107 elever i Ärskurs 6 i Malmö. FrÄgestÀllningen som gav upphov till undersökningen Àr: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad pÄverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vÄrt resultat i deskriptiv statistik och anvÀnder oss av behavioristisk samt humanistisk teori för att analysera vÄra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bÀst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstÀrkningarna sÄ som beröm och till viss del bestraffning..

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan.  FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.