Ledarskap och maktdistans
en studie på ett färskvarulager
Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var;Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef?Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut?På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef?Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes.Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att:Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef.Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil.De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil.När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete.