Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Intresset för brottsofferfrågor har vuxit sig allt starkare i Sverige under de senaste årtiondena. Socialtjänsten är den instans som har det lagstadgade ansvaret att erbjuda brottsoffer den hjälp och det stöd de behöver. Idag tyder dock mycket på att det föreligger stora brister i socialtjänstens brottsofferstöd. Det är i dessa brister som denna studie har tagit sin utgångpunkt med två primära frågeställningar: (1) varför har det varit så svårt för socialtjänsten att fullfölja sitt lagstadgade ansvar gentemot brottsoffer och (2) vad skulle behöva göras för att få socialtjänstens brottsofferarbete att fungera på ett bättre sätt än vad det gör idag? Ingen liknande kartläggning har tidigare gjorts på området. Genom åtta stycken nyckelpersonsintervjuer undersöktes dessa frågeställningar.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.