Sökresultat:
900 Uppsatser om Första filosofi - Sida 57 av 60
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
"Barn med sÀrskilda rÀttigheter" enligt Reggio Emilia-filosofin
Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin sĂ€ger om barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter samt att fĂ„ en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillĂ€mpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lĂ€mpar sig för barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter. En utgĂ„ngspunkt var att tillĂ€mpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga vĂ€l i linje med lĂ€roplanens vĂ€rdegrund för förskolan samt synsĂ€tt och med det sociokulturella perspektivet pĂ„ lĂ€rande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Ă
berg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgÄngspunkterna har SÀljö (2009) samt tolkningar av BrÄten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskÀllor. NÄgra centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig pÄ inom teorin var sprÄk och kommunikation.Metod: Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att fÄ en bild av tjugo aktiva pedagogers förhÄllningsÀtt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.
Metodik för bestÀminig av hÄrdgjorda ytor i berÀkningsmodeller för Stockholms huvudavloppsnÀt
Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.
Relationskompetens : att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning
Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.
Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid
Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.
Projektledningssystem : En studie om industridesignfo?retag med avseende pa? projektledning
Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.
Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.
Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.
Visionens betydelse inom den fysiska planeringen - en studie om planeringens förstÄelse och anvÀndning av begreppet vision
Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den
svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen
ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att
va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision
kan tyckas ha blivit trendigt.
Patienters upplevelser av hj?rtsvikti det dagliga livet.
Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.
Nyckeltal : - ett optimalt verktyg för smÄföretagare?
Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.
Betydelsen av utvecklingsmöjligheter i arbetslivet : En kvalitativ studie utifrÄn ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.
Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.
EnergitillgÀnglighet : En fallbeskrivning av fyra kvinnliga roddare i den svenska junioreliten.
SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).
Digitala lÀrverktyg - möjlighet eller hinder? LÀrares resonemang kring anvÀndandet av digitala lÀrverktyg i arbetet med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ădman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.
E-handel inom reseindustrin : En granskning av InternetresebyrÄers arbete med kundrelationer
Internet Àr idag en vÀletablerad kanal för sÄvÀl varor som tjÀnster och denna typ av försÀljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att mÀnniskor handlar via Internet istÀllet för i vanliga butiker Àr att det Àr billigare samt att det gÄr snabbt och enkelt att jÀmföra olika ÄterförsÀljares priser. En av de branscher dÀr e-handel varit mycket framgÄngsrik Àr resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsÀttning 2005, varav 10 Mdr kom frÄn e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nÀtaktörer.
Företags publika ansvarskommunikation: En fallstudie om ansvarskommunikation i den svenska amorteringsdebatten och dess konsekvenser pÄ operativ nivÄ
Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.