Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjÀlp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbÀttrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolÄr fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik nÀr de rÀknade sjÀlvstÀndigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjÀtte veckan intervjuades eleverna angÄende hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Examensarbetet behandlar hur tvÄ lÀrare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de fÄr eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jÀmförs hur lÀrarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssÀtt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken instÀllning elever i mellanstadiet har till lÀxor i Àmnena svenska och matematik och hur lÀrare i Är 3, 4 och 5 anvÀnder sig av lÀxor i Àmnena svenska och matematik. Syftet har Àven varit att undersöka hur mycket tid elever lÀgger pÄ sina lÀxor. Arbetet baseras pÄ enkÀtundersökningar och intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med lÀxor mellan 15 och 30 minuter i respektive Àmne och att flertalet av dem behöver stöd frÄn nÄgon vuxen med lÀxorna. BÄde elever och lÀrare Àr överens om att det finns ett syfte med lÀxor, dock överensstÀmmer inte det syfte som eleverna tror att lÀxorna har helt med det syfte lÀrarna anger att de har..

BakgrundStudien behandlar Àmnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus pÄ miljöns roll för barns lÀrande. Vi har Àven beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrÄn teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar Àr Àven variation, metakognition och lÀrandets objekt.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fÀltsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i Äldrarna 4-6 Är samt tvÄ pedagoger.ResultatResultatet visar tecken pÄ att det finns olika faktorer som pÄverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsomrÄde dÄ man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 Ärs perspektiv för att alla elever ska bli godkÀnda i matematik i Är 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lÀrare och förskollÀrare har vi fÄtt en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna pÄverkats. DÄ vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn pÄ hur den totala inlÀrningsprocessen ska se ut, vilket Àr grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd trÄd över grÀnserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tÀnkande och arbetssÀtt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslÄngt lÀrande.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Matematikkurser pÄ Kungliga Tekniska Högskolan lÀses varje Är av flera tusen studenter. Genomströmningen Àr lÄg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i bÄde studenters och lÀrares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter pÄ medieteknik-programmet, KTH, anvÀnder, samt hur de anvÀnds och hur de olika plattformarna upplevs pÄverka studenternas inlÀrning av matematik. Detta Àr relevant dÄ matematikkurserna anses vara de svÄraste pÄ KTH. För att besvara frÄgestÀllningen bads 20 studenter svara pÄ en enkÀt. Svaren som skickades in var frÀmst i fritext.Resultaten visar att studenter anvÀnder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..