I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Matematikkurser pÄ Kungliga Tekniska Högskolan lÀses varje Är av flera tusen studenter. Genomströmningen Àr lÄg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i bÄde studenters och lÀrares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter pÄ medieteknik-programmet, KTH, anvÀnder, samt hur de anvÀnds och hur de olika plattformarna upplevs pÄverka studenternas inlÀrning av matematik. Detta Àr relevant dÄ matematikkurserna anses vara de svÄraste pÄ KTH. För att besvara frÄgestÀllningen bads 20 studenter svara pÄ en enkÀt. Svaren som skickades in var frÀmst i fritext.Resultaten visar att studenter anvÀnder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Syftet med vÄr studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundlÀggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vÄr studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvÄrigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi anvÀnt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fÀlt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som Àr verksamma i grundskolans tidigare Äldrar (Är 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas instÀllning till begreppen allmÀnna matematiksvÄrigheter och dyskalkyli samstÀmde och att det förekommer elever i skolan som har svÄrigheter att lÀra sig matematik.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Bakgrunden till denna studie Àr de kunskaper vi erhÄllit i vÄr lÀrarutbildning. Vi blev nyfikna pÄ hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (Äldrarna 4-6 Är) och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt.Syftet med undersökningen Àr att vi vill undersöka hur lÀrare arbetar för att elever skall fÄ en begynnande matematisk förstÄelse och vad som pÄverkat lÀrarnas arbetssÀtt. Sex lÀrare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn hur man arbetar med matematik i dag och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det Àr att det finns kompetens och kunskap hos lÀrarna..

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.