Jag fattar inte det här, jag behöver hjälp!
en studie om
lärande i matematik ur olika (special-) pedagogiska
perspektiv
SpecialpedagogikAllmänna matematiksvårigheterDyskalkyliRelationellt perspektivKategoriskt perspektiv
Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik. Pedagogerna ansåg att undervisningsmiljön kan vara en bidragande orsak till elevers matematikproblem, men de genomförde ingen grundläggande reflektion över sin egen undervisningsmiljö. Däremot rådde det skillnad i fråga om undervisningsmetod beroende på vilket år pedagogerna var verksamma i. Vi kunde också konstatera efter genomförd studie att det inte fanns någon samstämmighet i vilket (special-) pedagogiskt perspektiv den enskilda pedagogen anammade då samtliga pedagoger, både i ord och handling, varierade mellan det relationella och det kategoriska perspektivet. Eftersom det kategoriska perspektivet genomsyrade majoriteten av pedagogernas handlande så bidrog detta till att en maktrelation skapades mellan pedagogen och den enskilde eleven, där dessa hamnade i beroendeställning gentemot varandra. Vi kunde också efter genomgången studie dra slutsatsen att många av eleverna bad varandra om hjälp istället för att fråga läraren, vilket kan härledas till att de bär på olika kulturella kapital.