Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

Syftet med vÄr studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundlÀggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vÄr studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvÄrigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi anvÀnt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fÀlt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som Àr verksamma i grundskolans tidigare Äldrar (Är 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas instÀllning till begreppen allmÀnna matematiksvÄrigheter och dyskalkyli samstÀmde och att det förekommer elever i skolan som har svÄrigheter att lÀra sig matematik.

Bakgrunden till denna studie Àr de kunskaper vi erhÄllit i vÄr lÀrarutbildning. Vi blev nyfikna pÄ hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (Äldrarna 4-6 Är) och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt.Syftet med undersökningen Àr att vi vill undersöka hur lÀrare arbetar för att elever skall fÄ en begynnande matematisk förstÄelse och vad som pÄverkat lÀrarnas arbetssÀtt. Sex lÀrare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn hur man arbetar med matematik i dag och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det Àr att det finns kompetens och kunskap hos lÀrarna..

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Syftet med arbetet var att undersöka lÀroböcker i matematik för att se om det fanns nÄgra svÄrigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville Àven se om förÀndrade bilder till en uppgift pÄverkade elevernas förmÄga att lösa den, i förhÄllande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda pÄ detta valde vi att granska tre olika lÀroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning dÄ en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och dÀr bilden Àr orealistisk, vilket skulle kunna skapa svÄrigheter för elever.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.